Finurlighet och facist-skor

 
 
 
Hade första mötet med nya Impro-gruppen idag!! 
 
Mycket härligt gäng, ser fram mot att träffas mer och utvecklas. Tycker fortfarande de är svårt att vara kvicktänkt och fyndig på engelska dock. De är en sak att läsa manus eller föra en vanlig konversation men att stå på scen och spontant vara en snabbtänkt komiker en annan. Och britterna har en egen stil av finurlighet som jag som melankolisk svensk inte har. Men övning ger färdighet, skam den som ger sig osv osv...
 
Och köpt nya skor!! Låter som inget för er MEN stor stund för mig. Har tänkt och pratat om de under lång tid då mina gamla var slitna till sitt fördärv. Hatar verkligen att springa omkring i affärer och trängas bland folkhav så undvikt de i all evighet. Just skor bör köpas live och inte beställas över nätet om du frågar mig. Och av någon skum anledning blev det ett par VITA!? Vet om att de enbart kommer vara vita första dagen juuuu. De är något facistiskt med lysnade vita skor haha och speglar en person som jag inte är. Har alltid kängor och springer genom leriga skogar och dylikt annars. Låt oss se hur de länge de förblir vita.
 
 
 


All cred till krigaren

Från Improv-jobb i fredags.
 
 
 
Jag är så glad att de är söndag, damn. Har haft en himla intensiv vecka och längtat efter en ledig/lugn dag.
 
Igår morgon var jag på Job centre för att fixa med mitt national insurance number. Något som skulle vart fixat för LÄÄÄNGESEDAN om de som jobbar där inte hatat sitt jobb. Och folk. Och invandrare.
Ser de som en lärorik upplevelse dock då jag i Sverige uppfattas som svensk och inte behövt ta del av den typ av upplevelser. De är inte extremt. Men de märks. Kanske ännu mer pga brexit? Är åtminstone glad att den grejen är avklarad så jag kan lägga energin på annat håll. 
 
Efteråt åkte jag till mitt zombie-kneg. De var fullt av folk i "personalrummet" så vi fick sitta inne i verkstan och fixa sminket. Är extremt rofyllt att sitta en stor grupp av människor och sminka sig tillsammans. 
Alltid någon som ropar "Skicka blodet!" 
 
Påvägen hem pratade jag med en person som öppnade upp om sin alkoholism och sin nuvarande återhämtning. Sådant inspirerar mig. Att våga tala så öppet om något så personligt och känsligt.
De är modigt. Och vackert. All cred till denna krigare. 
 
 
 


Jag födde barn på scen!?

 
 
HEJ FREDAGSMÄNNISKOR
 
Jag har varit ovanligt aktiv på bloggen senaste. Var skönt med en outlet då de pågår mycket i huvudet.
Var på Improv jam igår tillsammans med en ny bekantskap. Vi träffades för att arbeta på skådespeleri tillsammans och kombinera de med Impron. Kvällen var INTENSIV med mycket knas. Förvandlades till monster, fick se djur-tinder och jag födde barn på scen!!!??? Allt kan hända.
 
Efter showen kom en kille fram och bjöd in mig till hans kommande show. När jag pratade om språk-svårigheter med honom så blev han förvånad "jag trodde du var från england" jag blev så pinsamt stolt och glad haha. De var en uppenbar, insmickrande lögn men jag tar vad jag får. Jobbar på att arbeta bort både mina spår av svenska och mina amerikanska betoningar så de motivera mig att fortsätta. 
 
Ikväll ska jag arbeta på en Impro-föreställning på samma ställe. Älskar allt med det stället verkligen. Människorna som jobbar där och stämningen de skapar. Absolut de mest inkluderande och välkomnande stället i London jag upplevt. Kryllar av unika personer som öppnar upp sina mest dunkla rum och konstiga tankar men blir uppskattade och hyllade för de. Good fun.
 
Har många manus och seltapes som ska läras och spelas in också. Vet inte hur jag ska hinna! Ska definitivt inte ta mig an något mer innan jag bockat av och är i balans igen...
En audition är för en pjäs som ska spelas på Edinburgh Fringe Festival. Även om jag hört att de ska vara otroligt intensivt och mycket jobb så vore de sjukt spännande. Dels har jag aldrig varit där och de ser magiskt vackert ut. Samtidigt är de ett myller av kultur och konstnärer överallt vilket är underbart.
 
Fingers crossed med andra ord  :)) 
 


Killen som ringde rätt!?

 
 
 
En liten recap av min flummiga dag...
 
Vaknade på helt fel sida. Huvudvärk, ont i magen och grannar som borrade på andra sidan väggen och gjort de i dagar nu. Hoppas de snart ska vara klara. Hade hellre vaknat av fågelsång eller något annat rofyllt. Men sen såg jag en strimma ljus på väggen och blev helt lycklig. Solljus är medicin för själen om något. Plockade fram kamera och hoppade upp ur sängen. Värk och dåligt humör försvann direkt.
 
Senare på kvällen. Hade gjort mig färdig för att gå och inväntade klartecken från övriga deltagare. Hamnade i sånt mellanläge när en sitter med ytterkläder på och känner sig varm och rastlös. Då ringer telefonen, okänt nummer. Vill först inte svara men med oro för att missa något arbete så svarar jag. Den brittiska killen i andra änden undrar vart han hamnat och vem han talar med, misstänker han ringt fel...
Han säger att han skulle boka en DJ men snubben han skulle talat med har skickat en länk med MITT nummer. Vi konstaterar att jag inte är DJ och inte har någon koppling till snubben Jag ser de som avslutat och börjar runda av. Han fortsätter fråga om mig, han berättar om sig. Får mängder tips om skådespelarjobb och vart jag ska vända mig. Nämner att han kanske har några agenter i sin telefonbok. Får höra att jag fotograferar och att han säger att han inte kan lova något men eventuellt kan fixa jobb till mig,"kan ringa dig om några dagar så kan vi tala om de då". Otroligt geniun och trevlig människa av samtalet att döma. 
Så en felringning slutar med arbetserbjudande och en ny vänskap. Kan något bli mer random!? Haha. Och jag som inte tror på slumpen utan att saker sker av en anledning vill vara öppen för saker som kommer i min väg. Tänker såklart inte vara naiv och oförsiktig men mottaglig åtminstone. Kanske ringde han helt rätt trots allt. 
 
 
 
 
 
 


The business side of things

 
 
 
 
Hallå...

Den här veckan har varit sjukt upp och ner. Varit sjuk till att börja med. Samtidigt har jag varit väldigt hypad och uppe i varv över diverse saker. Extremer. Så därför har jag tagit en paus idag för att återskapa balansen. Ogillar både att vara sjukt nere och sjukt hög på livet, balans är allt.
 
Hade möte med en agent häromdagen. Han är intresserad av att signa mig och jag är sjukt sugen på att bli signad av honom. Han tycker jag är "unik och intressant" men det finns diverse problem. Saker som behövs lösas innan han eventuellt kan. Men snart, snart, snart förhoppningsvis! 
Är sjukt problematiskt att bli signad som internationell skådespelare, framförallt i dessa brexit tider.
 
Ska dock signa med en annan agentur, en independent sådan. Så länge en inte är exlusive så kan en ha flera. Osäker på vad det kommer resultera i och hur de kommer fungera i nuläget. Ska dit för att skriva in mig / ta headshots och fixa min portfolio till att börja med sen får vi se helt enkelt.
 
Sorry för allt skådespelar-tjat hela tiden haha men det är så mitt liv ser ut nuförtiden. Så självklart kommer jag skriva om de. Mitt mål är att få mitt stora break detta året och då krävs fokus! Och hårt arbete såklart. Kommer dock aldrig tumma på min hälsa och min integritet, någonsin. Förhoppningsvis kommer jag snart bli avlastad och kan fokusera mera på skapandet än på "the business side" of things. 
 
 
Och angående årsresumén del 2...
Den kommer när den kommer helt enkelt. Mer än så kan jag inte säga.
 
 
 
 
 
 


Proud to be London's best!

 
 
 
Skulle behöva skriva en bok om jag skulle försöka förklara alla de nya tankar, lärdomar och insikter jag fått den senaste tiden. Vissa kommer av jag äntligen landat och börjat bli en del av flowet i den här stan. 
Vissa vet jag inte vart de kommer från och de spelar egentligen ingen roll. Tittar jag tillbaks på en yngre Sofia, typ 2 år sen. Hon var en zombie! Hon visste så lite. Och vet fortfarande inte allt. 
 
Något nyfunnet för mig är kärlek och stolthet över mig själv. Kan låta klyschigt i skriven form men något som tar tid och kan vara kämpigt i praktiken. Är numera stolt över mina prestationer och har en vänlig inre monolog. Identifierar mig inte med känslor utan låter dom istället komma och gå.
 
Och för att detta inlägget inte ska bli allt för abstrakt kan jag berätta om saker som sker.
Spelade nyligen in en svensk reklamfilm i London. Make sense!? 
Ska vara med i en teaterföreställning i april. Kör standup-gig i februari. Blivit medlem i Impro-grupp.
Har många coola auditions och colloborations på gång. Och de coolaste av allt..... kan jag inte säga. Ondska!! 
 
Är så otroligt besatt av mitt arbete just nu att jag jobbar opassande timmar på dygnet. Något jag behöver ändra på och få bättre rutin på.  De är fantastiskt att få vara kreativ men de får inte bli mani. Måste finnas tid för reflektion. 
 
Hoppas ni mår bra!
Känner så mycket kärlek för er alla.
 


MAGISKT MÖTE

 
 
 
 
Jag berättade denna historien på Insta, är mer aktiv där. Följ @pladdermf om ni vill ha alla extremt viktiga uppdateringar på vad jag håller på med eller inte håller på med...
 
Så back to the story. Finns en park i närheten av stället jag bor. Nästan varje gång jag går förbi träffar jag en ekorre som kommer rakt fram till mig trots att jag är högljudd eller whatever. Idag bestämde jag mig för att köpa frön (efter att ha gjort lite efterforskningar om vad ekorrar kan äta) och gå till parken så vi kunde hänga. Och jag hann inte ens börja leta... en ekorre springer RAKT mot mig. Jag sätter mig ner på marken bredvid den och ger den mat. Vi sitter bredvid varandra säkert en halvtimma, minst. Innan ett gäng fåglar förstör vårt möte. Den försöker äta ur min hand och biter mig i fingret haha, väldigt löst och vänligt. Ger den maten på marken istället för de va enklare. 
 
Vid ett tillfälle kommer de fram ett par som är nyfikna och har kameran redo för att ta en bild. De smyger fram för att inte störa oss men ekorren hoppar upp i träden och lägger sig på grenen. Så fort de gå kommer den ner igen och sätter sig bredvid mig igen. Hur speciellt är inte det!? Spirituell som jag är så tror jag på all kinds of crazy och ser detta som ren magi. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 


Årsresumé 2018 / Del 1

 

Hur har ditt 2018 varit?
Omvälvande. De senaste åren har varit väldigt mycket bergodalbana faktiskt. Wo-hoo.
Detta året har innehållt SÅ mycket. Nya förändringar och STORA förändringar. 
Personlig utveckling framför allt, lärt mig så mycket om mig själv, världen och
om människorna i den. 

Blev du kär i år? 
Ja.
 
Vad önskar du att du gjort mer? 
Njutit. Varit tacksam. Varit i nuet.
Tagit vara på saker som givits mig mer.
 
 
 
 

Vad önskar du att du gjort mindre? 
Haft ångest. Sjukt dumt och onödigt, eller hur!? 
Många gånger när en tittar tillbaks så inser att de inte fanns någon anledning.
Känslor kommer och går, händelser kommer och går, måste släppa taget och 
följa med bara. Tränar på de, blir bättre.

Vem har du umgåts med mest? 
Teater chill <3 
 
 
 

Bästa minnet från 2018? 
Föreställningen Teater Chill gjorde, den gemenskapen och kärleken
mellan oss i gruppen och från de som titta på oss var FANTASTISK. 
Våra fina pepptalks bakom scenen när vi bar till universum och sa fina saker till
varandra. De va tårar, dans, kärlek, skratt och nervositet.. bakom scenen! 
På scenen var de en massa knasigheter och barn som kommenterade ALLT.
 
Sen har såklart flytten till London varit en upplevelse utom like och innehåller
mängder minnen som jag kommer minnas för resten av mitt liv.
 
 
 
 
 
Är det något du har saknat 2018 som du vill ha år 2019? 
Blir mer säker i att allt jag behöver är mig. Inom mig finnas en
hel värld och jag vill lita mer på den, bli vän med den.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Haft tunga perioder men skulle trots de säga, gladare!

Vem/Vilka saknade du? 
Saknade pappa såklart, alltid. 
Och saknade familj och vänner som stor del av året vart på annan plats.
 
 
 
 

Största misstaget? 
Hmm, tänker inte på saker som misstag längre... 
Tänker på de som läxor och lärdomar. Har gjort MÄNGDER pinsamma och
dumma saker sen jag flytta till London...

Hade tex bokat möte med en teater som har samma namn som en amerikansk 
stad. När jag kom dit visste dom inte vem jag var, kallade dit chefen på stället för att lista
ut vem jag skulle träffa och gjorde massa jobb för att hjälpa mig. MEN, de var inte teatern
i London. Utan i USA, haha. Kommer dock aldrig göra om samma misstag igen!
 
 
 
 
 
Tror du att år 2019 kommer blir bättre? 
Klart de kommer! Vad vore de för inställning att möta
ett nytt år och tänka att de ska bli sämre? Kommer bli AWESOME.
 
 
Vad gjorde dig riktigt glad i år? 
Jag. Varit så stolt över mig själv och de saker jag åstadkommit detta året.
Flyttade helt ensam till ett nytt land för att följa mina drömmar och de var 
inte lång planering, inga framtidsplaner. Jag bara körde.
Har aldrig upplevt ensamhet så som denna tidigare. Men jag hade mig! 
Och har ställt inför så många prövningar och situationer som jag löst.
Tack till mig själv, jag är grym! Och ni är grymma också.
 
 
 
 

Har du haft ett förhållande under 2018? 
Yes.
 
Vad ser du mest framemot med år 2019? 
Att fortsätta de jag startat. Bygga mig själv, bygga andra.
Skapa mer, nätverka, träffa människor, producera fantastiska saker.
Vara lycklig, vara i nuet, lyssna på andras historier och njuta av deras sällskap.
Känner en sån tacksamhet för livet och sakerna de innehåller. 
 
 
 
 

En låt som påmminer dig om 2018?
Yellow av Coldplay. Första gången jag träffade en viss person stod han och spelade
den på gatan i London. Och egentligen alla låtar som han brukar spela.

Det bästa du har åstadkommit i år?:
Utmanat mig själv!! 
Trodde med största sannolikhet att jag skulle lyckas bli ruinerad och dö i London.
Men jag klarade de haha och jag har aldrig varit mer stolt över mig själv.  
Mött många rädslor och skulle vara too much att säga att jag överkommit dom alla. 
Vissa övervunna och vissa en bit på vägen vilket är fantastiskt dock. 

Vad hoppas du inträffar 2019?
Awesome grejer och de kommer de!!!
Tänker omfamna framtiden med öppna armar.