Who am I?

 
 
 
En fråga som vi alla säkert ställt oss en eller två gånger under vårt liv...


Jag har själv alltid vart lite av en sökare. Igår passerade jag ett reklamblad ute på stan där de stog "Seeker?" och så ville de antagligen locka en att komma till något slags religiöst sammanhang. Läste inte detaljerna. Men just rubriken träffa mig och fick mig att börja tänka efter. Jag tror de kan vara ungefär som lycko-paradoxen. Den som letar efter lycka kan aldrig finna den. Samma med denna fråga. Om en letar för mycket efter svaren, så tappar en bort sig själv på vägen.
Jag tror mig ibland veta vem jag är. Sen dyker nya sanningar upp, lager skalas av och jag kanske blir fundersam igen. Men jag tror de finns en kärna som består. Jag kan inte beskriva den, de är mer som en känsla inombords. Och jag är rätt nöjd med att inte veta allt. Jag behöver inte ha full kontroll över allt eller förstå allt. Jag finns. De räcker.
 
Har förövrigt haft något av en omvälvande vecka. Mycket bakslag och mycket känslor. Försöker tänka på de tillfällena som möjligheter att växa och lära. För hur mycket växer vi egentligen när ALLT går som vi vill? Inte ett skit. Behöver inte betyda att man älskar det. Struggle är jobbigt. Men acceptera de. Ta vad du kan från de och gå vidare. Ljuset kommer ALLTID tillbaka.
 
 
 
 
Anledningen till att jag kom in på ämnet var även att jag spelade in en kortfilm inspirerat av det här. 
Osäkert när den kommer publiceras men jag håller er uppdaterade :)) 
 
 

UPDATE

 
 
 
Denna veckan har mest innehållt mailande, söka acting gigs och skriva på mina egna projekt. Bara för att jag signat med en agentur betyder de inte att jobb forsar in och jag tänker inte ligga på latsidan och vänta. Typ kontaktat varenda teater i hela London haha, så nu är det bara att se om någon fisk nappar någonstans. En ska aldrig underskatta kraften av att så frön. Även små frön kan växa till något vackert.
 
Kommande vecka, med start imorgon ska jag på en audition. Alltid lika spännande och pirrigt varje gång en hoppar på nya äventyr. Framförallt om de är något projekt som en är extra taggad på. Påbörjar standup-kurs och ska repetera och vara med i en musikal. Så de är en fullspäckad vecka med mycket spännande saker! Ser fram mot att komma upp på scenen. De är där jag vill vara, och anledningen till att jag jobbar så hårt  :)) 
 
Även bestämt mig för att försöka styra upp mitt liv mer också. Schemalägga så gott de går. Med tanke på hur flexibelt och oförutsägbart allt är, är det svårt. Men jag kan inte spendera all vaken tid på min karriär. Jag måste planera in "kontorstid" för de dagar av arbetssökande så jag inte sitter uppe från tidig morgon till morgonen därpå.... de har hänt, upprepade gånger. Och även försöka planera in lediga dagar där jag faktiskt hittar på saker som INTE är jobb-relaterade. Sjukt att ens behöva göra de haha!? Men jag ÄLSKAR verkligen att jobba mer än något annat.  Vill inte gå miste om allt annat dock, bor trots allt i London. Där de finns en massa att utforska.
Ska även börja jogga på morgonen så jag får en bra rutin och får min otroligt ohälsosamma kropp igång. Ska jag kunna orka dansa på scen behöver jag ha lite kondition och ork liksom. 
 
 
 
 
 
 

Back to work

 
 
 
Jag har återgått till att vara de kreativa monstret vi alla älskar att hata igen.  
Varför ska självdiciplin vara svårt dock? Ett av mina många problem är att jag alltid blir inspirerad och vill starta MILJONER olika projekt men har svårare för att avsluta.
Jag försöker lära av tidigare misstag nu och bli bättre på de. Men sen kommer de luckor av tristess och stress över att jag vill att saker ska gå fortare / att jag ska ha kommit längre. Och då faller det.
Tränar på att ha tålamod under dessa stunder. Att fler projekt inte alltid innebär mer genomförda jobb, ofta raka motsatsen. Harmonisk kreativitet måste bli det nya.
 
Mitt liv är rätt bohemiskt. Vet inte hur framtiden ser ut. Knappt kommande vecka. Planerar så mycket dag till dag, vecka till vecka mässigt. De jag vet under Mars-månad är att jag ska gå på en väldigt spännnande workshop i Fysisk-teater. Vara med i en produktion som både sätts upp OCH framförs under samma helg. Väldigt unikt koncept som ska bli kul att utforska.
Signat upp mig för en standup-kurs som jag nämnde tidigare. Gå på auditions. Hänga med Impro gruppen. Jobba på mitt zombie-kneg. Och förutom de, vad nu min agency eller jag själv kokar ihop till mig. 
 
Påbörjat ett projekt också. Men jag har märkt att så fort jag pratar för mycket om saker jag jobbar på själv, faller de. Kanske är detta tillräckligt för att jinxa!? Men jag vill skicka ut de i universum ändå :)) De spritter liksom i kroppen av iver och energi. Jag lämnar det såhär och hoppas på de bästa.
 
 

Standup & Livets resa

 
 
 

Nu har jag lämnat Göteborg efter en fantastisk vistelse där. Känns som vanligt konstigt. Kroppen färdas så mycket fortare än det mentala så i tanken är jag fortfarande i Göteborg och måste ställas om till London-mode. Energin och tempot är annorlunda här.
Min agentur hörde av sig DIREKT när jag satte foten innanför dörren så jag hann inte fundera så länge innan jag kastades tillbaks in i det igen. Ska bli så spännande att komma igång att arbeta!!
Jag älskar, älskar, älskar verkligen att få vara kreativ.
 
Funderat på att börja föreläsa också. Först och främst tänkt på att besöka mina gamla skolor till en början och kanske ha möjlighet att nå ut och inspirera någon där. Vara personen jag själv önskade jag mött i den åldern. Min väg har varit kringelikrokig och tagit både omvägar och andra konstiga stigar. Ibland skapat hela nya, egna vägar men alltid haft någon tro i grund och botten att jag kommer hamna helt rätt. Varit liten, blyg och tvingat mig upp på scen inför hela skolan fast jag knappt vågade där säkert någon förvånat barn eller vuxen tänkte "kan hon prata?.
Varit sjuk. Kastats runt i vården. Hoppat av diverse skolor. Hamnat i olika destruktiva situationer och relationer. Varit avundsjuk på de andra barnen som kom från ekonomiskt stabila hem och hade råd att resa utomlands...
Men nu bor jag utomlands. Jagar mina drömmar. Får glädjen att jobba med något jag brinner för. 
Hittat nyfunnen kärlek för mig själv. Jobbar på mitt inre, sätter gränser, praktiserar tacksamhet, lyssnar på min kropp och mina behov. Mår bra. Har starkare självkänsla och tro på mig själv.
Saker vänder. Saker är STÄNDIGT i rörelse. Och jag säger alltid att tacksamhet är roten till ALLT.
När du börjar se och uppskatta saker så attraherar du mer saker att vara tacksam för. 
 
 
 
 
 
 
 
Jag körde Standup gig på Andra lång comedy häromdagen. Jag var så galet nervös!! Men jag gjorde de. Jag lät inte mig styras av rädsla. Och jag fick fin respons. 
När jag bokade gig:et så var jag inte ett dugg nervös. Men dagen som de skulle ske slog de mig plötsligt. Och när jag gick förbi utanför fönstret och såg ALL publik ville jag typ fly. De var löning så alla var fulla och glada. FULLSATT.  Så glad att jag hade mina vänner där att stötta mig.
 
Planen är att köra standup i London också. Signat upp mig för en kurs där en även kommer gigga till förmån för cancer-insamling. Ett bra sätt att komma igång i UK och att bidra till viktigt ändamål på samma gång. 
 
 

SCI FI WORLD 2019

 
 
 
Från gårdagens Sci Fi mässa. It was a blast!! 
 
Jag var på gott och gult humör. Jag och Sara gick som "Joy and Sadness" från Disneys Inside out. Som räknat med var de många glada men smått rädda små barn som ville hälsa på oss och bli fotade med oss. De var lite mindre folk än vanligt eller så var de bara att mässan var större. 
Vi var även med på Cosplay-tävlingen för första gången. De var underbart att möta den stora publikens jubel och höra våra namn ropas framme på scenen när vi stod där bakom och ivrigt ville upp. Var en sån enorm påminnelse om hur mycket jag älskar att stå på scen!! Jag är i själen ingen filmskådespelare. Jag villl connecta med publik och vara där och då.
Och på tal om skådespelare. David Bradley var där och samtalade på scen. Han har varit med i både Harry Potter Som Mr Filch och Walder Frey i Game of Thrones och han var så fin.
 
 
 

SCENKONSTGALAN 2019

Teater Chill //  Foto: AnnaCarin Isaksson
 
 
 
Igår var vi på Scenkonstgalan med Teater chill. Alla var så himla fina!
Galans poäng är helt enkelt att dela ut pris till och hylla olika scenkonst-framställningar från Sverige. Temat för detta året var bubblor, konferencier var Nina Zanjani. Imponerad av hennes insats och hennes storslagna teatraliska närvaro. Det spelades även Jazz på typiskt förväntat kultursnobberi manér mellan varven. Tillfällen som dessa bjuder alltid upp till dans för sånt.
Innan galan var det mingel i kristallfoajén (hur vackert namn kan ett rum ha!?) mingel är DÖDEN för en sån som mig. Imponeras verkligen av människor som har den talangen naturligt. Som elegant glider mellan människor och plockar upp samtal från ingenstans. Jag måste dock give it to me: Jag har blivit bättre eller åtminstone tryggare. Hur är ni i den typen av sociala situationer? 
Mingel och socialt nätverkande en sån extremt viktig del av skådespeleri och skapande att jag tvingats in i de. Jag ser mig själv som en väldigt introvert person medans vänner till mig påpekar "du är ute och minglar hela tiden ju". En lärdom jag tagit med mig dock är att ju mer en gör det desto bättre blir en. När en inte varit socialt aktiv under en period blir en lite ringrostig, glömmer av sociala hacks och invanda repfliker som funkar. Övning ger verkligen färdighet.
 
 
 
 Pre-gala

LONDON

 
 
 
Idag har utan tvekan varit en typisk dag när universum testat mitt tålamod. Haft sånna otaliga mängder med krångel. Framförallt med kommande resa och flygbiljett... orkar inte ens gå in på detaljerna då de fortfarande inte är helt löst än. Men jag ska komma iväg och saker ska gå vägen.
Blir sur på mig själv när jag låter små saker rubba min balans men jag är människa och något ska jag ju ha att jobba med också. Saker byggs inte eller förändras på en dag.
 
Och känns lite sorgligt att lämna London även om de bara är en kort stund. Varit inne i ett sånt flow när de gäller karriär och vill bara stanna i den bubblan. Den här staden har verkligen vuxit på mig. Har funnits tillfällen jag hatat den och den känts ensam, stor och skrämmande. Men nu omfamnar den mig med värme och jag finner så mycket kärlek och möjligheter här. När jag blickar ut över staden känner jag en stor tacksamhet över att jag få kalla detta hemma. 
 
 

RESPEKT

 
 
 
Behöver promenader som dessa för att lugna själen mellan varven <3 

Och hemlis! Eller egentligen helt öppen information haha, men jag har/har haft svan fobi. De är vackra men otroligt stora och respektingivande (LIVSFARLIGA) fåglar. Men jag lät den simma nära intill mig och vi hade ett fint moment. Jag dog inte. 
 
Vart så uppspelt efter alla positiva nyheter i helgen att jag varit tvungen jorda mig därefter.
Mest fördrivit tiden med hemmafix. Lösa praktiska och jobb-relaterade grejer. Och med städning och packning inför kommande resa. Ska både på scenkonstgala, Sci Fi mässa och köra standup gig. 
 
 

Framtiden är balanserad

 
 
 
Den här helgen har varit lite obeskrivligt grym faktiskt. Signade som sagt med agentur. Och igår var jag på ett möte som gick väldigt bra. Jag kommer uppträda på Edinburgh Fringe denna sommaren det kommer bli ett sånt äventyr. Dels har Skottland vart med på min lista över platser jag vill besöka. Och dels är Edinburgh Fringe den största festivalen för scenkonst i VÄRLDEN. Smaka på de. Kommer vara en otroligt bra och lärorik upplevelse för både min karriär och för mig personligen.
Och om saker går bra under festivalen kan de vara möjligt att vi turnerar med föreställningen vilket också vore magiskt... men, ska försöka inte gå händelser i förväg haha. Här och nu som gäller.
 
Något som jag ofta påpekat tidigare i mitt liv är att "när jag blir för glad, blir jag så hypad så jag typ mår dåligt" vilket folk har haft svårt att förstå. Kanske även jag själv. Men jag har insett och äntligen förstått vikten av balans i mitt liv. Att vara exalterad är inte detsamma som att vara lycklig. Lycka är lugn. Är en överdrivet uppåt eller neråt är en i obalans. Jag kommer inte låta bli att vara exalterad när bra saker händer men jag kommer inte låta mig lyfta från planeten och sen slå hårt i marken. De kan jämföras med droger, en får ett rus och sen så blir en otroligt låg efteråt och måste jaga nästa rus igen. De är inte hälsosamt. När jag börjar lyfta kommer jag helt enkelt jorda mig med hjälp av meditation och återgå till balanserat tillstånd igen. Sen jag fick den insikten har jag börjat må så mycket mycket bättre. 
 
 

Skriver på papper!

 
 
 
Idag är jag på bra humör, weeiii. Happy thoughts makes us fly. Har signat med agentur och de känns himla spännande och roligt. Skrev på papper och tog headshots idag, taggad på att se vad framtiden har att bjuda på. Finns inget jag älskar mer på denna planet än att skapa, vara kreativ och connecta med människor, ser fram mot att få fler möjligheter att göra de. Och yes, bubblet är såklart alkoholfritt. Åkte till Ikea igår och shoppade, kände mig för himla svensk och finurlig när jag var en av de få som faktiskt förstod vad namnen på produkterna betyder. Spontanköpte päronbubbel och tänkte inte ens på att jag skulle ha tillfälle att fira. Passande ändå.
 
Imorgon ska jag på möte angående ett projekt som jag är så nyfiken på :)) 
Så himla tacksam för allt bra som kommer min väg. Fötterna på jorden och blicken mot stjärnorna.
 

ZOMBIELIFE & FRAMTIDSPLANER

 
 
 
Har säkert nämnt tidigare att bredvid min Skådespelar-karriär så jobbar jag även som Zombie. A girls gotta eat.... brains!!!  Vilket i för sig också är ett skådis-gig men immersive theatre är inte mitt mål. De är en fast punkt i tillvaron och något som betalar viss del av mitt leverne. Har jättefina kollegor/chefer och de är definitivt en speciell miljö att spendera sin tid i. Samtidigt får vi ta del av en härlig stund för andra människor. De kommer till oss för att de vill göra något coolt på sin lediga tid och skapa fina minnen tillsammans med vänner. Att vi får skrämma skiten ur dom och höra deras skrik och skratt är härligt. De får även vapen och möjlighet att skjuta oss så de är rätt härligt för dom också, mindre härligt för oss haha.
 
Något som jag är jättesugen på att göra detta året är att åka till Edinburgh Fringe Festival men kommer enbart åka dit om jag åker som performer och får mina utgifter betalda. Har ett möte i veckan angående en produktion så får se vart de landar någonstans. Budget kan skifta oerhört i projekt och att åka dit är dyrt. Samt hårt jobb. Vill inte behöva bli ruinerad för att åka, då känns de inte värt de för min del. 
 
 

Finurlighet och facist-skor

 
 
 
Hade första mötet med nya Impro-gruppen idag!! 
 
Mycket härligt gäng, ser fram mot att träffas mer och utvecklas. Tycker fortfarande de är svårt att vara kvicktänkt och fyndig på engelska dock. De är en sak att läsa manus eller föra en vanlig konversation men att stå på scen och spontant vara en snabbtänkt komiker en annan. Och britterna har en egen stil av finurlighet som jag som melankolisk svensk inte har. Men övning ger färdighet, skam den som ger sig osv osv...
 
Och köpt nya skor!! Låter som inget för er MEN stor stund för mig. Har tänkt och pratat om de under lång tid då mina gamla var slitna till sitt fördärv. Hatar verkligen att springa omkring i affärer och trängas bland folkhav så undvikt de i all evighet. Just skor bör köpas live och inte beställas över nätet om du frågar mig. Och av någon skum anledning blev det ett par VITA!? Vet om att de enbart kommer vara vita första dagen juuuu. De är något facistiskt med lysnade vita skor haha och speglar en person som jag inte är. Har alltid kängor och springer genom leriga skogar och dylikt annars. Låt oss se hur de länge de förblir vita.
 
 
 

All cred till krigaren

Från Improv-jobb i fredags.
 
 
 
Jag är så glad att de är söndag, damn. Har haft en himla intensiv vecka och längtat efter en ledig/lugn dag.
 
Igår morgon var jag på Job centre för att fixa med mitt national insurance number. Något som skulle vart fixat för LÄÄÄNGESEDAN om de som jobbar där inte hatat sitt jobb. Och folk. Och invandrare.
Ser de som en lärorik upplevelse dock då jag i Sverige uppfattas som svensk och inte behövt ta del av den typ av upplevelser. De är inte extremt. Men de märks. Kanske ännu mer pga brexit? Är åtminstone glad att den grejen är avklarad så jag kan lägga energin på annat håll. 
 
Efteråt åkte jag till mitt zombie-kneg. De var fullt av folk i "personalrummet" så vi fick sitta inne i verkstan och fixa sminket. Är extremt rofyllt att sitta en stor grupp av människor och sminka sig tillsammans. 
Alltid någon som ropar "Skicka blodet!" 
 
Påvägen hem pratade jag med en person som öppnade upp om sin alkoholism och sin nuvarande återhämtning. Sådant inspirerar mig. Att våga tala så öppet om något så personligt och känsligt.
De är modigt. Och vackert. All cred till denna krigare. 
 
 
 

Jag födde barn på scen!?

 
 
HEJ FREDAGSMÄNNISKOR
 
Jag har varit ovanligt aktiv på bloggen senaste. Var skönt med en outlet då de pågår mycket i huvudet.
Var på Improv jam igår tillsammans med en ny bekantskap. Vi träffades för att arbeta på skådespeleri tillsammans och kombinera de med Impron. Kvällen var INTENSIV med mycket knas. Förvandlades till monster, fick se djur-tinder och jag födde barn på scen!!!??? Allt kan hända.
 
Efter showen kom en kille fram och bjöd in mig till hans kommande show. När jag pratade om språk-svårigheter med honom så blev han förvånad "jag trodde du var från england" jag blev så pinsamt stolt och glad haha. De var en uppenbar, insmickrande lögn men jag tar vad jag får. Jobbar på att arbeta bort både mina spår av svenska och mina amerikanska betoningar så de motivera mig att fortsätta. 
 
Ikväll ska jag arbeta på en Impro-föreställning på samma ställe. Älskar allt med det stället verkligen. Människorna som jobbar där och stämningen de skapar. Absolut de mest inkluderande och välkomnande stället i London jag upplevt. Kryllar av unika personer som öppnar upp sina mest dunkla rum och konstiga tankar men blir uppskattade och hyllade för de. Good fun.
 
Har många manus och seltapes som ska läras och spelas in också. Vet inte hur jag ska hinna! Ska definitivt inte ta mig an något mer innan jag bockat av och är i balans igen...
En audition är för en pjäs som ska spelas på Edinburgh Fringe Festival. Även om jag hört att de ska vara otroligt intensivt och mycket jobb så vore de sjukt spännande. Dels har jag aldrig varit där och de ser magiskt vackert ut. Samtidigt är de ett myller av kultur och konstnärer överallt vilket är underbart.
 
Fingers crossed med andra ord  :)) 
 

Killen som ringde rätt!?

 
 
 
En liten recap av min flummiga dag...
 
Vaknade på helt fel sida. Huvudvärk, ont i magen och grannar som borrade på andra sidan väggen och gjort de i dagar nu. Hoppas de snart ska vara klara. Hade hellre vaknat av fågelsång eller något annat rofyllt. Men sen såg jag en strimma ljus på väggen och blev helt lycklig. Solljus är medicin för själen om något. Plockade fram kamera och hoppade upp ur sängen. Värk och dåligt humör försvann direkt.
 
Senare på kvällen. Hade gjort mig färdig för att gå och inväntade klartecken från övriga deltagare. Hamnade i sånt mellanläge när en sitter med ytterkläder på och känner sig varm och rastlös. Då ringer telefonen, okänt nummer. Vill först inte svara men med oro för att missa något arbete så svarar jag. Den brittiska killen i andra änden undrar vart han hamnat och vem han talar med, misstänker han ringt fel...
Han säger att han skulle boka en DJ men snubben han skulle talat med har skickat en länk med MITT nummer. Vi konstaterar att jag inte är DJ och inte har någon koppling till snubben Jag ser de som avslutat och börjar runda av. Han fortsätter fråga om mig, han berättar om sig. Får mängder tips om skådespelarjobb och vart jag ska vända mig. Nämner att han kanske har några agenter i sin telefonbok. Får höra att jag fotograferar och att han säger att han inte kan lova något men eventuellt kan fixa jobb till mig,"kan ringa dig om några dagar så kan vi tala om de då". Otroligt geniun och trevlig människa av samtalet att döma. 
Så en felringning slutar med arbetserbjudande och en ny vänskap. Kan något bli mer random!? Haha. Och jag som inte tror på slumpen utan att saker sker av en anledning vill vara öppen för saker som kommer i min väg. Tänker såklart inte vara naiv och oförsiktig men mottaglig åtminstone. Kanske ringde han helt rätt trots allt. 
 
 
 
 
 
 

The business side of things

 
 
 
 
Hallå...

Den här veckan har varit sjukt upp och ner. Varit sjuk till att börja med. Samtidigt har jag varit väldigt hypad och uppe i varv över diverse saker. Extremer. Så därför har jag tagit en paus idag för att återskapa balansen. Ogillar både att vara sjukt nere och sjukt hög på livet, balans är allt.
 
Hade möte med en agent häromdagen. Han är intresserad av att signa mig och jag är sjukt sugen på att bli signad av honom. Han tycker jag är "unik och intressant" men det finns diverse problem. Saker som behövs lösas innan han eventuellt kan. Men snart, snart, snart förhoppningsvis! 
Är sjukt problematiskt att bli signad som internationell skådespelare, framförallt i dessa brexit tider.
 
Ska dock signa med en annan agentur, en independent sådan. Så länge en inte är exlusive så kan en ha flera. Osäker på vad det kommer resultera i och hur de kommer fungera i nuläget. Ska dit för att skriva in mig / ta headshots och fixa min portfolio till att börja med sen får vi se helt enkelt.
 
Sorry för allt skådespelar-tjat hela tiden haha men det är så mitt liv ser ut nuförtiden. Så självklart kommer jag skriva om de. Mitt mål är att få mitt stora break detta året och då krävs fokus! Och hårt arbete såklart. Kommer dock aldrig tumma på min hälsa och min integritet, någonsin. Förhoppningsvis kommer jag snart bli avlastad och kan fokusera mera på skapandet än på "the business side" of things. 
 
 
Och angående årsresumén del 2...
Den kommer när den kommer helt enkelt. Mer än så kan jag inte säga.
 
 
 
 
 
 

Proud to be London's best!

 
 
 
Skulle behöva skriva en bok om jag skulle försöka förklara alla de nya tankar, lärdomar och insikter jag fått den senaste tiden. Vissa kommer av jag äntligen landat och börjat bli en del av flowet i den här stan. 
Vissa vet jag inte vart de kommer från och de spelar egentligen ingen roll. Tittar jag tillbaks på en yngre Sofia, typ 2 år sen. Hon var en zombie! Hon visste så lite. Och vet fortfarande inte allt. 
 
Något nyfunnet för mig är kärlek och stolthet över mig själv. Kan låta klyschigt i skriven form men något som tar tid och kan vara kämpigt i praktiken. Är numera stolt över mina prestationer och har en vänlig inre monolog. Identifierar mig inte med känslor utan låter dom istället komma och gå.
 
Och för att detta inlägget inte ska bli allt för abstrakt kan jag berätta om saker som sker.
Spelade nyligen in en svensk reklamfilm i London. Make sense!? 
Ska vara med i en teaterföreställning i april. Kör standup-gig i februari. Blivit medlem i Impro-grupp.
Har många coola auditions och colloborations på gång. Och de coolaste av allt..... kan jag inte säga. Ondska!! 
 
Är så otroligt besatt av mitt arbete just nu att jag jobbar opassande timmar på dygnet. Något jag behöver ändra på och få bättre rutin på.  De är fantastiskt att få vara kreativ men de får inte bli mani. Måste finnas tid för reflektion. 
 
Hoppas ni mår bra!
Känner så mycket kärlek för er alla.
 

MAGISKT MÖTE

 
 
 
 
Jag berättade denna historien på Insta, är mer aktiv där. Följ @pladdermf om ni vill ha alla extremt viktiga uppdateringar på vad jag håller på med eller inte håller på med...
 
Så back to the story. Finns en park i närheten av stället jag bor. Nästan varje gång jag går förbi träffar jag en ekorre som kommer rakt fram till mig trots att jag är högljudd eller whatever. Idag bestämde jag mig för att köpa frön (efter att ha gjort lite efterforskningar om vad ekorrar kan äta) och gå till parken så vi kunde hänga. Och jag hann inte ens börja leta... en ekorre springer RAKT mot mig. Jag sätter mig ner på marken bredvid den och ger den mat. Vi sitter bredvid varandra säkert en halvtimma, minst. Innan ett gäng fåglar förstör vårt möte. Den försöker äta ur min hand och biter mig i fingret haha, väldigt löst och vänligt. Ger den maten på marken istället för de va enklare. 
 
Vid ett tillfälle kommer de fram ett par som är nyfikna och har kameran redo för att ta en bild. De smyger fram för att inte störa oss men ekorren hoppar upp i träden och lägger sig på grenen. Så fort de gå kommer den ner igen och sätter sig bredvid mig igen. Hur speciellt är inte det!? Spirituell som jag är så tror jag på all kinds of crazy och ser detta som ren magi. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Årsresumé 2018 / Del 1

 

Hur har ditt 2018 varit?
Omvälvande. De senaste åren har varit väldigt mycket bergodalbana faktiskt. Wo-hoo.
Detta året har innehållt SÅ mycket. Nya förändringar och STORA förändringar. 
Personlig utveckling framför allt, lärt mig så mycket om mig själv, världen och
om människorna i den. 

Blev du kär i år?
 
Ja.

 
Vad önskar du att du gjort mer? 
Njutit. Varit tacksam. Varit i nuet.
Tagit vara på saker som givits mig mer.
 
 
 
 

Vad önskar du att du gjort mindre? 
Haft ångest. Sjukt dumt och onödigt, eller hur!? 
Många gånger när en tittar tillbaks så inser att de inte fanns någon anledning.
Känslor kommer och går, händelser kommer och går, måste släppa taget och 
följa med bara. Tränar på de, blir bättre.

Vem har du umgåts med mest? 
Teater chill <3 
 
 
 

Bästa minnet från 2018? 
Föreställningen Teater Chill gjorde, den gemenskapen och kärleken
mellan oss i gruppen och från de som titta på oss var FANTASTISK. 
Våra fina pepptalks bakom scenen när vi bar till universum och sa fina saker till
varandra. De va tårar, dans, kärlek, skratt och nervositet.. bakom scenen! 
På scenen var de en massa knasigheter och barn som kommenterade ALLT.
 
Sen har såklart flytten till London varit en upplevelse utom like och innehåller
mängder minnen som jag kommer minnas för resten av mitt liv.
 
 
 
 
 
Är det något du har saknat 2018 som du vill ha år 2019? 
Blir mer säker i att allt jag behöver är mig. Inom mig finnas en
hel värld och jag vill lita mer på den, bli vän med den.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Haft tunga perioder men skulle trots de säga, gladare!

Vem/Vilka saknade du? 
Saknade pappa såklart, alltid. 
Och saknade familj och vänner som stor del av året vart på annan plats.
 
 
 
 

Största misstaget? 
Hmm, tänker inte på saker som misstag längre... 
Tänker på de som läxor och lärdomar. Har gjort MÄNGDER pinsamma och
dumma saker sen jag flytta till London...

Hade tex bokat möte med en teater som har samma namn som en amerikansk 
stad. När jag kom dit visste dom inte vem jag var, kallade dit chefen på stället för att lista
ut vem jag skulle träffa och gjorde massa jobb för att hjälpa mig. MEN, de var inte teatern
i London. Utan i USA, haha. Kommer dock aldrig göra om samma misstag igen!
 
 
 
 
 
Tror du att år 2019 kommer blir bättre? 
Klart de kommer! Vad vore de för inställning att möta
ett nytt år och tänka att de ska bli sämre? Kommer bli AWESOME.
 
 
Vad gjorde dig riktigt glad i år? 
Jag. Varit så stolt över mig själv och de saker jag åstadkommit detta året.
Flyttade helt ensam till ett nytt land för att följa mina drömmar och de var 
inte lång planering, inga framtidsplaner. Jag bara körde.
Har aldrig upplevt ensamhet så som denna tidigare. Men jag hade mig! 
Och har ställt inför så många prövningar och situationer som jag löst.
Tack till mig själv, jag är grym! Och ni är grymma också.
 
 
 
 

Har du haft ett förhållande under 2018? 
Yes.
 
Vad ser du mest framemot med år 2019? 
Att fortsätta de jag startat. Bygga mig själv, bygga andra.
Skapa mer, nätverka, träffa människor, producera fantastiska saker.
Vara lycklig, vara i nuet, lyssna på andras historier och njuta av deras sällskap.
Känner en sån tacksamhet för livet och sakerna de innehåller. 
 
 
 
 

En låt som påmminer dig om 2018?
Yellow av Coldplay. Första gången jag träffade en viss person stod han och spelade
den på gatan i London. Och egentligen alla låtar som han brukar spela.

Det bästa du har åstadkommit i år?:
Utmanat mig själv!! 
Trodde med största sannolikhet att jag skulle lyckas bli ruinerad och dö i London.
Men jag klarade de haha och jag har aldrig varit mer stolt över mig själv.  
Mött många rädslor och skulle vara too much att säga att jag överkommit dom alla. 
Vissa övervunna och vissa en bit på vägen vilket är fantastiskt dock. 

Vad hoppas du inträffar 2019?
Awesome grejer och de kommer de!!!
Tänker omfamna framtiden med öppna armar.
 
 

Inspelning, bollywood & fel TATE

Från inspelning.
 
 
 
Första inspelningsdagen av en kortfilm igår. De var en och kall och lång natt men utsikten var fantastisk, eller hur!? Den här staden växer på mig hela tiden. Den har sina downs men de finns en hel del ups också. Kvällen startade lite rörigt dock. Jag bestämde mig för att promenera till mötesplatsen som var utanför Tate Modern. Färdigstressad och nöjd över att jag lyckades komma fram i tid. Så var ingen där. Irrade runt som en galning och letade men hitta verkligen ingen. Då skrev en kille och frågade vart alla var. Lyckades hitta honom för att tillsammans lista ut att vi var på fel plats!!! De var inte Tate modern utan TATE BRITAIN!!! Snacka om snopet haha. 
 
Väl på plats med de andra så gick inspelningen bra. Träffade så mycket fina människor. Fick numret till flertal som jag ska hänga med utanför detta. Jag och två killar har tex bestämt att vi ska gå och ta bollywood-lektioner tillsammans, så random och roligt! 
 
 
 

Tidigare inlägg