Oupptäckt skatt
De finns många vackra oupptäckta skatter i London "St Dunstan in the east" var en av dom. Lycklig över att finna platser som har lugn och själ. Stället är rätt litet och inklämt mellan byggnader och storstadsvimmel men fortfarande en pärla om en vill sitta ner och ta en paus eller vackra bilder. Måste verkligen ta porträtt där någon gång. Tänk er någon sittandes i fönstret med en lång vacker sagoklänning... hur magiskt vore inte de!?
Tänkte knäppt några självporträtt när jag var där men stället var fullt med folk så jag kände inte riktigt för att plocka fram stativ och fälla ut mitt i allt. Såpass bekväm är jag inte tyvärr. Trots att de är London... folk uppträder på gator, går runt och sjunger med hörlurar för sig själva.. listan kan göras lång. De sista folk gör är att bry sig då allting är en droppe i ett stort hav. Kanske smittar deras bekvämlighet av sig på mig med tiden?
Eller så får jag hitta en vän att ta med mig på dessa äventyr. Vore fantastiskt att hitta någon som är lika kreativ och spontan (läs galen). Någon som en kan ringa mitt på natten, dagen, julafton för att besöka random platser i den ena outfiten sagolikare eller skummare än den andra. Utan annan anledning än att de känns bra.
Från saga till verklighet
Hade två "fina" veckor hemma i Sverige... vill jag säga. Sanningen är att jag blev sjuk och var de största delen av tiden. Hann inte träffa alla jag ville, göra allt jag ville och så vidare. Men jag fick spendera tid ute och fota, de kändes hur mys som helst. Ha sagostunder. Men nu är jag tillbaks i London och laddar för att ta tag i livet här. Tappade taget mycket när jag åkte hem till Göteborg måste jag erkänna...så nu vet jag inte riktigt vart jag ska börja. Måste hitta styrka och inspiration igen. Kommer en mer utförlig uppdatering snart. Puss så länge.
