Året börjar lida mot sitt slut. Hur tänker ni kring årsslut? Är de en tid som alla andra? Eller börja ni reflektera över tid som varit och tiden som skall komma? Jag är typ nummer två själv. Gillar att de blir som små stopp av reflektion mellan varven så inte livet blir som en lång sak. Utan mer som en bok indelad i kapitel. 

Tanken på de två kommande veckorna har känts lite seg då de är evighetslång ledighet och de dröjer innan nya terminer och liknande drar igång igen. Men nu har jag lyckats boka in lite saker som förgyller den perioden. YEY! Ska bland annat spela in film med start idag. Vi ska även spela in på nyårsafton, otroligt spännande och annorlunda nyår. Kommer filmas i centrala delar där de med stor del kommer vara ett kaos. Föreställ er centrala London på nyår liksom! Galet.

 

 

 

 

 

 

 

Omställningen är svår varje gång men den blir lättare tror jag...
Ville typ börja gråta när jag skulle lämna Göteborg, min stad, där alla jag håller kär finns, där trygghet finns. Kände mig som ett barn som slets från sin familj, tvingad att lämna. Men den som tvingar mig, är jag. Hur konstigt!? Ibland måste en offra saker för att följa sina drömmar I guess.
När jag väl landade kändes de bättre. Killen på bussen skämtade glatt med mig. Jag såg mina kvarter i London och ångesten lade sig. Måste minnas varför jag gör detta. Kärleken för kreativiteten är så stor att jag gör vad som helst för den. Har pratat med andra kreativa londonbor / föredetta londonbor och många talar om en så kallad "london ångest" it's a real thing. De är en fantastisk fin stad med mängder möjligheter som har så mycket att erbjuda men den kan va tuff att bo i. Den har inte värmen och kärleken som Göteborg har tex. Den gemenskap som finns hemma är svårslagen. 

 

Var så lycklig över att vi fick snö innan jag åkte, kan leva länge på de.

 

 

 

 

Året börjar lida mot sitt slut och som tradition jag brukar avsluta med är att blicka framåt och spå min framtid. Vad vill jag göra och vad vill jag att 2019 ska bestå av? Utan någon press på mig själv..

Mitt värde är inte kopplat till min prestation, jag är alltid bra oavsett.

 

 

 

 

- Skaffa en agent 

- Gå med i teatergrupp / få igång den vi håller på starta, London.

- Teaterproduktion på stor scen i London

- Utbytesprojekt med TC

- Spela in film med Dropouts

- Börja producera intervjuer med inspirerande människor

- Bli årets Göteborgare/ få egen spårvagn

- Börja lära ut & ha workshops

- Utveckla mitt ledarkskap

- Uppnå balans / bra rutiner

- Bli stark i mig själv

- Köra standup 

 

 

Det som är på min hjärna är kreativitet och ambition för tillfället så de färgar mina drömmar och förhoppningar för 2019. De kommer bli ett år fokuserat på karriär och arbete. Kan låta som robot-snack men jag är exalterad och taggad på att skapa, nätverka och bygga upp något. 
(Kan komma att fyllas på fram till årets slut.)

 

 

 

 

 

 

 

 

Vill inte att bloggen ska förvandlas till ännu en kanal av karrär och skådespeleri-grejs BARA. 

Ska försöka få in lite mer vardag igen... dock tänker jag på skådespeleri, typ alltid haha. Och är just nu inne i en väldigt förberedande period så tror de kommer bli mer intressant att följa med senare.

Tog nya headshots för en roll jag DESPERAT vill (SKA) söka.

 

Fick jobbet jag pratade om i senaste inlägget *insert glädjeskutt här* så taggad på de!!

Ska jobba som skådespelare på ett ställe som skapar upplevelse-event. Verkar vara världens goaste arbetsplats och är flexibelt vilket är bra när en ska försöka få in andra potentiella jobb också. Något tryggare och mer långvarigt helt enkelt.

 

Och imorgon ska jag ha första mötet med en ny teater grupp som vi håller på starta. 

Ser fram mot att träffa alla. Många nya härliga människor och kreativa kontakter. Vill få upp oss på scen direkt bara haha. Men processen får ha sin gång :)