Det börjar bli mer och mer höst ute och jag blir gladare och gladare. Hösten är verkligen min tid på året, den säsongen som ger mig mest lugn och inspiration. Sommaren kan lätt kännas stressig för min del. Jag gillar hur grönt det är, hur fint det växer och att man slipper dra på sig lager av kläder men det är också så mycket folk överallt och sån stress över att "leva livet" och "ta vara på tiden".
Hösten däremot är lugn, mystisk och spännande... löven blir som konstverk, mysiga tröjor åker på och den varma koppen choklad åker fram. 

 

Och jag har alltid vetat...men blivit så otroligt varse om hur lätt överväldigad jag är den senaste tiden. Överväldigad av livet. Min hjärna har en sån förmåga att spruta ut sig idé efter idé på ett nästintill maniskt sätt så jag blir helt slut i hela själen. Stressad över att jag har för många GRYMMA idéer men inte tillräcklig energi eller tid att ta vara på dom.

Den senaste tiden har jag fått sätta massor utav begränsningar på mig själv för att jag ska må bättre. Minskat intaget av sociala medier har hjälpt massor då det är som en BOMB av intryck och inte alltid det bästa intrycken för ett stressat inre. Samt aktivt stoppat mig själv när nya idéer kommer. Vilket är galet haha. Folk brukar pressa fram idéer... och jag försöker aktivt stoppa flödet. 
Har minskat antalet jobb eller projekt jag gör och satt regeln att jag inte får påbörja något nytt innan jag är klar med nuvarande. Att säga nej till saker har varit nästintill magi. Att säga nej kan vara svårt av olika anledningar.. rädslan att missa saker, rädslan av att inte vara till lags tex. Men när du väl gör det så känner du dig så jäkla stark och fri. Att säga nej till saker som inte gynnar dig i nuläget är den största formen av kärlek till dig själv.