Den senaste tiden har jag insett mer och mer hur mycket rädsla håller mig tillbaka i mitt skapande..

Kreativitet är det mitt hjärta klappar för liksom, ska rädsla då hindra mitt hjärta att slå?

 

Handlar framförallt om när kreativitet sker i samband med andra. Då kan jag lätt överanalysera enkla eller onödiga detaljer tills jag blir galen... de är så himla tråkigt och förstör så mycket.

Har bestämt mig för att sätta ner foten och säga till den "rädslan, nu är det jag som bestämmer" för den sak vi alla behöver lära oss - VEM BRYR SIG. Vem bryr sig om en skapar "dålig" eller "ful" konst om en säger eller gör något "dumt". Om en inte sitter på alla svaren. Om saker tar lång tid eller skapas på en impuls. Så länge hjärtat pumpar med full kraft. Med glädje och kärlek för det som ger en lycka i livet. Vad skulle vara mer värt än de? Att faktiskt göra de en mår bra av? Vem har rätt att ifrågasätta din lycka och hur den ska genomföras eller se ut -  INGEN. 

Själva iden om rätt och fel...bra och dåligt är himla konstigt tycker jag. Smak är relativt. Men vad som är rätt för dig, kan bara du veta.

 

Har både genomfört och planerat framtida saker där jag får chansen att utmana sådant som skrämmer mig. Både mindre och större saker. Tänker inte slösa mer tid på att vara rädd.