Till våren kommer jag gå på en filmskola där jag ska läsa Acting for TV and Film och jag är så glad och stolt över detta. Antagningsprocessen med alla sina olika moment och förberedelser hit och dit kändes evighetslång och skakigt nervös. När de sedan ringde med resultatet och började rabbla upp positiva saker. Att de älska min audition och såg en enorm mognad i mitt arbete så väntade jag på ett .... "men", de lät FÖR BRA liksom. När de kommer de negativa!?

Och då avslöjade de att jag var antagen. Direkt. De fanns en förberedande utbildning inför utbildningen men jag var den 4e under året att komma in direkt. Jag sprang ut i köket och typ hoppade omkring, skratta och grät!!! Så jävla glad!!!! Kanske ett av mina stoltaste och finaste ögonblick ever. Kommer aldrig glömma de där känslofyrverkeriet.

 

Jag gjorde en stor omställning i livet att sjukt spontant lämna London. Bara sådär. Utan att kunna berätta något för någon. För där och då var jag rätt lost pga detta impulsiva beslut och jag ville inte avslöja mina planer innan jag visste vad och vart jag ville. Jag fick mitt space att planera och fundera. För en liten rädsla fanns att jag gav upp allt jag kämpat för och byggt upp i London för ingenting....

 

Men se, det gjorde jag inte! Nu bär de av mot nya äventyr. Till de stora bergen i Vancouver med alla sina vackra naturområden och möjligheter till friluftsliv. Samt en fantastiskt cool utbildning med nya spännande människor och nya upptäckter.