Och jag andas in lite till

 
 
 
Vårskrik!?  Snart dags?
Solen och värmen (de 5 graderna asså) har gjort mig så satans hög idag. Under dagen ville jag bara studsa runt och spontankrama folk i något slags lyckorus. Sen övergick det i en väldig trötthet. Vår i ett nötskal för mig. Och jag hade även glömt bort kraften av att studsa runt med mantel i en skog medans solen lyser på en. Det är riktig magi. Blir lycklig ända in i själen. Började få en sådan extrem längtan till Gotland och Visby. Vill att de ska vara sommar och att jag vandrar upp och ner för kullerstensgatorna nu. Finns inget bättre. Planeringen är lite svårare att få till i år dock, vet inte hur det kommer bli ännu förutom att när det väl är dags och jag är på plats kommer det vara magiskt som vanligt.
 
På kvällen drog jag som vanligt ut till Angered för att hänga med teatergruppen, vi jobbar med  text just nu, monologer för att vara mer specifik. Ser ljusa framtider för oss alla <3
 

SVT, London och brist på tid.

 
 
 
Hallå. Tycker det är tråkigt att bloggen får eka tom som den gjort det senaste.Har varit mycket att göra det senaste kombinerat med sjukdom så då har jag mest tvingat mig igenom de som måste göras. I övrigt är det kul saker på gång. Jag har ett antal fotograferingar som det snackas om. Jag och en vän arbetar med en pjäs som vi ska sätta upp tillsammans med vår teatergrupp. Har fått mycket jobb som resulterar i välbehövda stålar och imorgon ska jag till exempel på kostymprov för en TV-serie som kommer sändas på SVT. Det är en kul tid att vara vid liv. Bortsett från all sjukdom.
 
Och jag har under en längre tid velat flytta till London, det vet ni. Det har jag nämnt tidigare. Och under ett häng med vår teatergrupp nämnde jag detta för en kamrat och lite skämtsamt "ska du med eller?" varpå hon svarade typ "JA! Är du seriös? Asså, Jag är helt seriös" Och även om min förfrågan var skämtsam, så var jag ändå seriös. Min tanke har länge varit att jag skulle behöva ha med mig en vän för att kunna genomföra detta då hyrorna i London är utom denna världen, I need a partner liksom. Vi pysslar både med teater/film och är kreativa varelser så bara tänk vad vi skulle kunna åstadkomma i London.
Så nu gäller det att fundera över allting i praktiken då jag inte har NÅGON erfaranhet utav att flytta till annat land. Hur en skaffar lägenhet, jobb, plugg och så vidare. Detta får ta sin tid. Om ett år kanske, vem vet?
Får se vart en hamnar tillslut. Kanske likaväl slutar upp i Ängelholm. Som sagt...vem vet.
 
melinforvaltning.se
 

VECKA 6 | 2017

 
Hej vänner, Fick en förfrågan om att göra veckosammanfattningar och varför inte? Bra idé! 
Ska testa mig på de och se hur det landar. Så då kör vi helt enkelt:
 
 
Bakade inför hänget med teatergruppen. Lyckades glömma kakan hemma. Doh.
Filip i gruppen hade dock köpt med sig massa bullar så det blev mycket fikande och mys ändå, yey! 
 
Vi började även jobba med Teaterpjäsen som jag och katten ska sätta upp framåt våren tillsammans med gruppen, kommer bli så fett.
 
 
Gick på Alexandras Odyssé på Stadsteatern där vänner från Angered medverkade. Vilka stjärnor asså, så roligt att se dem på stora scen!
 
 
Efter föreställningen gick gänget till ett Café som har öppet dygnet runt och där fastnade vi och snackade tills vi blev trötta, hjärndöda zombies och då skiljdes vi åt i kylan och hoppade på varsin buss/spårvagn. Jag lyckades hoppa på fel. Hamnade i ett öde Kortedala mitt i natten.
 
 
 
Både Fredagen och Lördagen jobbade jag på Fängelset trots att jag var väldigt, väldigt sjuk.
Tacksam för att ha möjlighet att jobba där dock. Roligare jobb är svårt att hitta liksom.
 
Under fredagen spelade två norska feministpunkband. Att höra folk prata om att krossa patriarkatet på norska kan vara något utav det charmigaste jag hört. Bandet Lucky Malice spelade in sin musikvideo och bad alla i lokalen att peka finger åt deras kamera en och en så både personal och besökare stod på kö för att peka finger åt patriarkatet. Fint. Lördagen var det fyra Hardcore-band på scen som öste.
 
Söndagen skulle jag på danslektion men jag var död. Ja, död.
 
 
Veckans bästa: 
Elaine Eksvärd's kunskaper i retorik. Varit helt besatt av retorik den här veckan, det
är ett intressant ämne. Med väligt simpla knep kan en ändra hur omvärlden uppfattar en! 
 
Veckans sämsta:
Sjukdom. Har hostat mig genom den här veckan och jobbat trots feber... blöh.
Människor som är otrevliga och trycker ner en trots att det agerar till synes schyssta människor
men samtidigt har en överlägsen attityd som gör att en vill kasta fram ett bananskal de kan snubbla på typ.
 
Veckans fundering:
Har funderat mycket över yttrande av åsikter. Jag har alltid varit en person med mycket åsikter men jag har sluta yttra mig på sociala medier mycket. Är så kluven i den situationen. Jag vill inte bara vara en facebook-krigare som spottar ur mig åsikter. Det finns mängder av människor som tycker/delar saker. Hela tiden. Behövs det fler? Vill inte bara tycka, utan göra. Någon som inte talar om förändring utan någon som skapar förändring genom handlingar.... (Fast de ena behöver i och för sig inte utesluta det andra.) 
Vill gräva mig ner djupare i det här ämnet framöver.
 

Filmfestivalen och Volontärarbete

 
 
 
Jag är inte så aktiv här just nu, som ni kanske märker. Det är mycket saker som sker så detta är inte min prioritet direkt. Dock är jag sugen på att fotografera och leka loss så jag får försöka avsätta lite tid för de.
Denna veckan är det Filmfestival i Göteborg, tanken är att försöka hinna hänga där en hel del också.
Ska bland annat gå på vänners film imorgon, den heter "Allt för dig, bror"Se den!!  (Om det här var menat som en snäll förfrågan eller ett allvarligare hot får ni själva avgöra)
 
Börjar även jobba som volontär i Biskopsgården och jag kommer hänga där varje vecka framöver. Som jag nämnt var jag där på Julafton och jobbade också, vi ordnade ett julaftonsfirande för hemlösa, flyktingar/nyanlända, fattiga, ensamma osv. och det gav mig så himla mycket att jag gärna vill fortsätta hänga där. Skulle gärna lägga mer tid på att hjälpa till, framförallt när det kommer till migration. Har fått mängder med nyanlända vänner och det finns så mycket att lära där MEN jag försöker se upp med att dra på mig för mycket. En sak i taget liksom. Jag har en tendens att bli manisk i vissa perioder och bara fokusera på det jag vill göra och inte på hur realistiskt det är för att sedan ha låga perioder där jag ångrar att jag drog på mig allt. Lite bipolärt sådär.  
 
 
hilaw.se

De fick mitt hjärta att smälta..

 
 
 
Igår gjorde jag ett spontant inhopp som barnvakt. Brorsan ringde kvällen innan och frågade om jag kunde hjälpa till och seriöst, chansen att spendera dagen med den här goa killen!? Klart jag säger ja.
Så... upp klockan 5 för att ta sig ut till dem. Sedan var det lek hela dagen. Men, det gör en även extremt påmind om hur gammal en lyckats bli. Efter en lång stund av lek så känner jag "nu är vi klara" i princip. Då kommer ungen "Vad ska vi leka nu då? Vad ska vi leka sen då?"  och min spontana tanke är bara. Föräldrar, ni är övernaturliga superhjältar asså. Jag vet inte hur ni gör de. Jag är helt död, haha. 
På kvällen när jag kommit hem fick jag det sötaste samtalet någonsin. Så jag förstår åtminstone VARFÖR ni gör det....  
 
Samtal:
Mitt 3-åriga syskonbarn ringer.
 
- Hej Fia, Jag sover....
försvinner från luren. 
- Pappa. Kan du fråga de....?
- Fråga vad?
- Fråga de.....
- Fråga vad?
- Fråga om Fia säga godnatt till mig....
Syskonbarnet kommer tillbaks till luren.
- Fia....jag vill... du säga godnatt till mig?
 
Mitt hjärta smälte  :') 
 

MÅL 2017

1, 2, 3
 
KÖRKORT
Yes. Nu tänker jag äntligen få skiten avklarad. Jag är liksom 25 år nu så jag tycker det är dags.
Längtar efter allt gött som körkort/bil innebär. Möjligheter till fler jobb såklart men även att ha frihet att kunna åka på spontana äventyr och ta sig till spännande ställen för fotograferingar.
 
 
1, 2,
 
FLYTTA
Bostadsmarknaden, kom igen... Jag vill ha en lägenhet, tack.
Längtar så fruktansvärt mycket efter ett få bo själv för första gången. Att få göra vad jag vill, inreda hur jag vill och ingen som kommer ivägen för hur min vardag ska se ut. Frihet. 
 
 
 1, 2, 3
 
RESA MER
Skulle gärna resa mycket mer detta året. Gotland är givet såklart, dit måste jag ju.
I övrigt tar jag gärna en avstickare till något annat spännande land. Någonstans jag inte varit innan.
 
 
1, 2, 3
 
RIDA
Jag njuter ju av att göra allt som är sagolikt och då och då får jag en sådan enorm lust att hoppa upp på en häst och dundra fram genom en skogen (Skulle dock inte bli lika graciöst i verkligen. Långt, långt, låååångt därifrån)  MEN, de skulle jag verkligen vilja göra i år.
 
 
Samhällsengagerad  / Människohjälp
Jag vill göra mer för världen. Både vara mer delaktig i aktivism, politiska aktioner, protester och lära mig mera om samhällsfrågor och utsatta människors situationer. Men även jobba med att praktiskt hjälpa människor på flykt, fattiga, hemlösa och utsatta personer i form av volontärarbete. 
Som det ser ut nu kommer jag jobba i Biskopsgården framöver åtminstone men jag skulle gärna göra ännu mer. Får se vart tiden/energin räcker.
 
 
VARA KREATIV
Jag vill inte låta saker komma ivägen för mitt skapande. Jag vill starta större projekt och genomföra de under en längre period. Jag har lätt för att bli rastlös och istället hoppa på många små projekt men nu vill jag försöka bryta de. Samt inte låta olika saker hindra min kreativa process. No way.
 
Vill exempelvis:
- Starta nytt band / pyssla mer med musik
- Knipa en större roll i en serie/film
- Sätta upp en teaterpjäs
- Fota fler modellbilder / fotoprojekt
- Arrangera mera spelningar
 
 

ÅTERTRÄFF
Detta är något jag funderade mycket på under 2016 och är minst lika sugen detta året på att dra ihop alla från högstadiet men det är en rätt stor apparat så vi får se. Men kanske framåt sommaren någon gång. Vore grymt kul iallafall, vet att fler är taggade! 
 
 

Tillbaks till vardagen

 
 
 
Så.. nu börjar vardagen dra igång igen efter jul och nyårsfirande.
 
Och jag är så taggad på vardag, rutiner och tider att passa! Jag är så trött på att vara ledig. Lustigt.
Min start på året blev väldigt låg och energilös men nu kör vi gärnet. Ser fram mot allt som startar igång.
 
Ett av årets mål (kommer ett inlägg med mina mål för året) är att flytta. Till sommaren ska jag åtminstone bo på annan ort. Min bror och hans familj reser bort en längre period och jag kommer passa deras hus under den tiden. De bor ute i skogen så de känns hur mysigt som helst att kunna spendera sommaren så. Även mer lämpligt att bjuda över folk och hänga. Blir inte så mycket hemmahäng just nu med tanke på att jag bor hos mina päron nu. Inte idealiskt. Längtar verkligen. Dessutom, detta är inte säkert ännu... MEN. Min bror funderar även på att smälla upp ett till litet hus på sin tomt för att hyra ut vilket vore ett perfekt ställe att flytta till för mig. Både nära natur där jag kan hänga, fota och mina katter kan springa omkring men även nära familj så jag slipper känna mig ensam mitt ute i skogen. Flyttar mycket, mycket hellre till ett hus i skogen än en lägenhet. Men det förutsätter att jag skaffar körkort såklart men det är på gång. 
 
 
blossalyckan.se

Frost slutar som andra världskriget

 
 
 
Jag och brorsan gav vår Brorsdotter biljetter till Frost On Ice i julklapp så vi kunde gå tillsammans.
Hon är som de flesta andra unga barn - galen i frost. MEN tror fan jag var mest i extas trots allt...
När showen började så kunde jag knappt hålla tårarna inne. Det var så magiskt och vackert! 
Det föll snö från taket, det var eld/explosioner, vackra isdans nummer och alla låtar/karaktärer från Frost såklart. Lyckliga barn som sjöng och dansade med. Dessutom fick jag dela det tillsammans med familj.
 
Minus för de ONDA försäljarna. Och då menar jag verkligen djävulskt onda. 
Efter föreställningen stod det ballongförsäljare strategiskt placerade vid VARJE utgång. Alla barn som kom ut lyckliga från föreställningen hamnade direkt i böna och be-mode. "SNÄLLA, SNÄLLA, SNÄLLA. JAG VILL HA BALLONG"  De barn vars föräldrar lyckades övertalas fortsatte ut lyckliga. Största delen av horden barn kom dock gråtandes/skrikandes ut ur Scandinavium. Var som värsta andra världskriget historien, ingen överdrift. Det låg barn i snöhögarna/på marken utanför och grät överallt så de flesta föräldrarna blev tvungna att slänga ut 80 fucking spänn på en ballong för att inte deras barn sista minne av kvällen skulle vara tragedi. Som sagt- onda försäljare. Och deras försvarstal...  "Let it go, let it gooooo" 
 
 
Passar på att slänga in en helt orelaterad bild jag tog när snön prydde vår mark.
Nu är den nästintill borta igen.
 

Årsresumé 2016 (Del 2)

 
Nu kommer del 2 av årsresumén. Denna gången lista med frågor/svar.
För att få en annan typ av sammanfattning också. Jag både älskar att läsa/svara på listor. It's ma thing.
Ni lär börja spy på mina sammanfattningar snart men ja... snart dröjer det ett år innan de är dags igen. 
 
 
 
Har du blivit bättre på något?
Massor! Jag har blivit bättre på att testa nya saker, nätverka, att göra mina idéer till verklighet, bättre på att sy, feminism/genusvetenskap, utvecklats extremt mycket inom teater och lärt mig sjukt mycket om branschen.
 
Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut? 
Har gjort så mycket nytt i år. Både i form av upplevelser men även som människa.
Jag har bockat av "skjuta pistol" på min bucketlist, volontärarbetat, varit med i en teatergrupp och träffat massa nya människor. 

Dog någon som stod dig nära? 
Min katt, Jinxy.
Hon är väldigt saknad.

Vilka länder besökte du?
Gotland (för de borde vara ett eget land) och England/London såklart. Såg Bad Religion/Offspring tillsammans med bästis och det var så skönt att lämna Sverige, framförallt då.
2017 hoppas jag på mer resande.
 
Flätor var årets frisyr helt klart.
 
 
Är det något du saknat år 2016 som du vill ha 2017?
Det som jag har saknat mest är lugn. Har varit väldigt splittrad inombords och haft svårt att bara slappna av/koppla bort utan att tänka för mycket. De jag vill ha mest av allt 2017 är att att känna mig lugn och trygg i mig själv. Och fokus på mitt arbete/de jag vill åstadkomma. Lugn och fokus. Där har vi de.

Vilket datum från år 2016 kommer du alltid att minnas? 
27 januari.... Det starkaste minnet är ett datum jag minns med ångest. Det var då sanningen kom fram och den värld jag tidigare känt till rasade samman.
Fina minnen från 2016 är såklart Medeltidsveckan och när jag började hänga i Angered. Den typen av minnen är sådant som tog mig igenom tid av mörker.
 
Vad var din största framgång 2016? 
Oj oj oj.... framgång har de funnits mycket av trots allt. Jag har knytit MÄNGDER av nya kontakter inom film/teater/kultur och jag har byggt upp en stabil grund för något som i framtiden kan bli något stort.
Jag har utvecklats massor inom teater och jag lärt mig mycket om att arrangera. Har även lärt mig massor om mig själv, om feminism/genusvetenskap och om världen. Detta året har jag utvecklats och åstadkommit mer än jag gjort de 10 senaste åren i princip. Därför är jag sjukt peppad på 2017.  Just nu suger jag åt mig allt som en svamp och det händer så otroligt mycket med mig och runt omkring mig. 2017 kommer vara mitt år for sure.
 
 
 
 

Största misstaget? 
Att jag ältat för mycket och att jag lagt för mycket tid på människor som varit onyttiga för mig. Människor vars intentioner inte varit bra. Helt enkelt att jag har prioriterat fel. Lagt för mycket tid på helt fel saker istället för sådant som stärker mig eller kan leda till något gott.
 
Har du varit sjuk eller skadat dig?
Jag har mått ovanligt bra för att vara jag. Fysiskt sätt. 
Psyket har varit kaosartat och upp och ner mest hela tiden dock. Inte fan betalade jag för att åka med på den bergodalbanan...!?  

Bästa köpet? 
Biljetter till spelningar, event och bio. Plus all mat. 
Allt som resulterat i umgänge och fina minnen. Materiellt vet jag inte... kommer inte på något? 
 
 
 

Vad spenderade du mest pengar på? 
Mat, utan tvekan. Jag har ätit sånna sjuka mängder skräpmat på diverse kedjor.
Har blivit mycket flängade hit och dit mest hela tiden så då är ända tillfället att ta något i farten liksom...

Gjorde någonting dig riktigt glad?
Finns mycket som har värmt i hjärtat. De viktigaste har väl varit att jag blivit påmind om att hur jävligt saker och ting än är.... så blir det bättre. Och att jag är så sjukt mycket starkare än jag någonsin skulle kunna tro.
Sedan har jag såklart träffat betydelsefulla och inspirerande människor samt upplevt saker som gjort mig glad.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? 
Både och om jag ska vara ärlig. Har varit extremt ambivalent det här året och det har skiftat något enormt mellan känslostadierna. Jag har känt alla känslor starkare i år. Både glädje, sorg, hat, tacksamhet, kärlek osv.
Så det har varit en känslosamt år. Hoppas på ett lite mer lugnt 2017.

Vad önskar du att du gjort mer? 
Ärligt talat, kommer inte på något... jag har gjort så sjukt mycket av allt. Jag har byggt på min karriär, pluggat, arrangerat spelning, cosplayat, gjort nördsaker, rest, upplevt spontana/impulsiva äventyr, träffat nya människor/ skapat nya vänner, volontärarbetat, dejtat, festat, varit ute i naturen och mycket, mycket mer. 
Så bara bytt ut den negativa-delen mot mer sånt här, positivt.
 
 
 

Blev du kär i år? 
Njae...  De har hänt lite av varje på den fronten kan man säga. Men i det stora hela får jag säga, nej.
Kär är ett väldigt starkt ord som jag undviker att slänga mig med till höger och vänster. Dessutom är jag väldigt osäker på innebörden numera.... finns kärlek? Är det en social konstruktion? 
Just nu är jag i stort behov av att stå på egna ben och jobba med mig själv sen får vi helt enkelt se. 

Största musikaliska upptäckten? 
Vill säga "Jordbrand" dock upptäckte jag de 2015 första gången men det är inte förräns nu som jag börjat lyssna sönder deras musik. De spelade på Medeltidsveckan i somras och sen dess är jag fast. Älskar deras blandning av medeltid, folkmusik, visor, punk mm. De blandar på ett underbart sätt.
Ett annat band jag upptäckte på MTV var "Stormfrun" ett piratband som spelar... piratmusik, döh. 
Och så vill jag nämna en tredje upptäckt, nämligen "Vånna Inget" väldigt gött indie-punk band.

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? 
Finns de alltid.... farligt att tänka så dock. Tacksamhet är nyckeln till lycka.
 
 
 
 

Hur skulle du beskriva din stil år 2016? 
Stil.... vad är det?  I samband med min inre kris så har mitt yttre speglas där efter. Jag har skiftat mellan stilar och blandat hej vilt. Sen har jag cosplayat, fotograferat mycket och då klär jag mig i allt möjligt konstigt.
Min familj frågar inte ens vad jag pysslar med längre... jag kan ha mig en galen outfit utan att de visar den minsta tecken på reaktion.

Vad fick dig att må bra? 
Teater, teater och teater. Utan den vet jag inte hur mitt liv skulle ha sett ut nu.

Vem saknade du? 
Under större delen av året, mina katter såklart. 
De bodde kvar i Trollhättan i ca ett halvår. Men nu bor de med igen, ordningen är återställd <3 

De bästa nya människorna du träffade? 
Teaterfamiljen såklart, har upplevt och utvecklats massor tillsammans. Även Sara, min nördkompanjon.
Men det har kryllat av nya bekantskaper som har fått en plats i mitt hjärta.
 
 
Tack för din tid 2016.

Årets första snö

 
 
 
Ni anar inte hur lycklig jag blev när jag vaknade på morgonen och såg att hela min värld var vit. Ännu gladare blev jag när de bara fortsätta komma mer och mer hela tiden. Stora flingor i massor.
Måste åka pulka, göra snöänglar, bygga snögubbar och ha massa snöbollskrig nu! Jag har längtat så länge och tänker ta vara på varje sekund av de. Lustigt att en kan bli såpass lycklig av något så vardagligt men det är något magiskt med en värld som plötsligt förvandlas.
 
Mina katter var mindre positiva dock. Det var spännande när flingorna föll ner från himlen men oj så blött och kallt väl nere... 
 

Drömmer sig bort

 http://www.sorselestugan.se/
 
 
 
Har tänkt så sjukt många gånger på hur mysigt det vore att åka upp till fjällen och hyra en stuga över jul/nyår men det blir liksom inte av. Nu slog tanken mig igen som så många gånger förr... jag måste ju. Se bara! 
 
Ett alternativ vore sportlovet men jag tror inte det passar sig för min del. Våren kommer vara tillräckligt fullspäckad med saker som de ser ut nu med teater, jobb och andra projekt. Asså, nästa år, då jävlar! 
Ska verkligen se till att de blir av. En gång för alla. Jag älskar ju allt som har med natur, skog och den rustika livstilen att göra. Timmerstugor, stickade tröjor, öppna spisar, snö i drivor, skog och fjälltoppar. Och så tar en med sig hela tjocka släkten och så firar en både jul och nyår där tillsammans, samt åker skidor och gör allt annat mysigt man kan tänkas göra i en fjällstuga. Hur mysigt!? Nu gäller det att övertala resten av folket bara, de är den svåra delen faktiskt... Många som ska övertygas.
Skulle verkligen inte haft något emot att äga en stuga i de mer nordliga delarna av Sverige så en kunde ta sig en avstickare när helst en ville. Samt ett ställe på Gotland såklart. Drömmen.
 
När jag var yngre ville jag alltid resa till soliga destinationer med bad och palmer men nu är jag allt mer inne på mörka och kalla platser av någon anledning. Gillar såklart sol och palmer också men det är något speciellt och mystiskt över dessa platser som som gör de väldigt lockande.

Ser de här lite som en spark i baken och en framtida påminnelse till mig själv att det äntligen ska bli av.
Så... framtida Sofia, om du läser det här: KOM IGEN NU FÖRFAN! DE ÄR BARA ATT GÖRA DE!
 
 
 
 

Årsresumé 2016 (Del 1)

 
Årsresumén har inte varit lätt att göra 2016. De har tagit tid och de har varit extremt känslosamt.
Det här är ett år som har varit mer omtumlande och känslosamt än någonsin. Vill verkligen ge det rättvisa.
Det har varit extremt svårt att välja vad jag ska ta med och vad som ska lämnas utanför. Är inte redo att berätta allt än... 
 
Den kommer komma i två delar. En månad för månad och en lista med frågor för att få ut så mycket som möjligt. *djupt andetag*  nu kör vi......   
 
 
 
Den här "resan" börjar i Trollhättan. Jämför jag nuvarande liv med då är INGET sig likt verkligen.
 
Även om saker växt fram och varit kämpigt under lång tid så flög allting som en smäll rakt i ansiktet på mig. Saker var inte bra men ibland låtsas man så bra att man tror på de själv, "allt är bra, jag mår bra" 
Jag hade framtidsvisioner. Vi hade framtidisvisioner. Detta förhållande som hade pågått i många år hade planer på giftemål, hus, vi hade resor planerat framöver. Ända in i de sista. 
 
Jag bodde i en annan stad, hade lägenhet, umgicks med andra människor, gjorde andra saker. 
Mitt liv hade under fler års tid byggts upp kring den där staden. De var där familj och vänner fanns. Jag kände inte till något annat och hade varit sjuk i många år. Samtidigt som jag hade intalats av mig själv och utomstående att jag inte kunde klara mig själv eller var värd bättre. Hur fan ska jag klara mig själv?
 
 
Det folk aldrig skulle få se.
 
 
Jag fick jobb. Efter många år av sjukskrivningar, social fobi och mindre lyckade försök så tänkte jag "De är kanske nu de vänder trots allt?"   
Mitt i karusellen som pågick hemma under tiden skulle Sofia med social fobi börja arbeta på ett väldigt socialt arbete. Jag var livrädd. Kan lugnt säga att de var en av de längsta dagarna i mitt liv...
Blev med jämna mellanrum tvungen att gå in på toa för att andas ut och gråta, för att sedan torka av allt och agera normal inför folk. 
 
 
Helvetet bröt loss och sanningen kom fram. Inget skulle bli sig likt igen...
 
De var en kväll av skrik och krossat glas. Inte ens sömntabletten kunde få mig att somna den natten. Kände mig ledsen, övergiven, arg, chockad, rädd och förvirrad som fan. Kunde inte greppa vad som just hänt och samtidigt försökte omgivningen intala mig eller försvara de som pågick. Mitt huvud var kaos. 
 
Den förvirringen höll i sig ett bra tag. Jag började beskylla mig själv trots att felet inte var mitt och försöka få tillbaks något jag absolut inte borde vilja ha tillbaks. Min självkänsla var körd i botten. Har aldrig någonsin varit med om att någon fått mig att känna mig så värdelös. De gjorde mig extremt destruktiv.
 
Vi tog en paus från varandra för att försöka förstå. Dagen efter gick en söndergråten Sofia hem till sin vän för att sova där. Jag var i chocktillstånd och de pendlade mellan korta stunder av forcerad glädje till vattenfall av tårar. Behövde stänga av mig själv. Mina tankar. Mina känslor. 
Jag och Martina åkte in till Göteborg för att gå ut på klubb och dansa/dricka drinkar. Försökte leka glad, men på insidan var jag helt död. Allting var svart. På några sekunder hade hela min värld raserats.
 
 
 
 
Paus. Jag flyttade hem till Göteborg på obestämd tid och känslan av att inte veta något om framtiden var skrämmande som fan...
 
Till en början svälte jag mig själv ofrivilligt. Försökte tvinga ner mat med de gick bara inte. Kroppen stretade emot. Vänner hörde av sig flera gånger om dagen för att kolla om jag åt och bad mig skicka bildbevis. Hade jag tur kunde jag lyckas ta 2-3 bett av en macka innan de tog stopp. Gick ca 3 veckor innan jag började äta.
Började käka antidepp igen och mamma fick sova bredvid mig varje natt samt gömma min mobil.
 
Efter många år av sjukdom och psykisk ohälsa. En depression som nästan kosta mig mitt liv. Samt annan skit jag gått igenom.... (som jag är inte redo att dela med mig av än)
Så var min tankegång: All skit jag gått igenom ska inte vara förgäves. Jag har kommit för långt för att ge upp nu. Vad som än krävs för att överleva. Jag ska klara de.
 
 
 
 
Jag försökte göra allt för att låta bli att tänka. Träffa folk, fika, hitta på saker. Men trots sällskap så kändes de aldrig som jag var närvarande. Folk kunde prata med mig en lång stund och sen kunde jag vakna upp och bah "Va? Vad sa dem?"  men inte direkt bry mig. 
 
Stängde av alla känslor så extremt mycket att jag blev totalt känslokall. Brydde mig inte om något. Var arg. Ledsen. Brydde mig inte om andra/deras känslor eller om mig och min hälsa. Någon hade kunnat köra ett svärd genom mig utan att jag hade blinkat. Jag kände ingenting. 
 
 
 
 
Det tog slut, på riktigt.
 
Kapitlet som hade upptagit nästan halva mitt liv var över. I den stunden var jag både förkrossad och lättad. Rädd för att släppa taget och rädd för att stå på egna ben.
Men jag famlade inte mellan saker längre. Kunde börja bearbeta att den perioden var över och försöka gå vidare. Men nu var jag på noll. Hade varken lägenhet, jobb, framtidsutsikter eller någon framtid. Vilket å ena sidan var som botten på avgrunden men som också betyder att alla möjligheter fanns... Så, nu när jag kan välja och vraka fritt - Vad vill jag? Vem är jag?
Började ifrågasätta allt. Intressen, åsikter, vad jag vill med livet. De resulterade i att jag var tvungen att testa allt som jag någonsin tyckt och tänk tidigare på nytt...
 
- Jag har alltid gillat att blogga... men gör jag de? På riktigt?
-Har alltid varit emot alkohol/droger? Men är de så illa egentligen?
 
Och så där höll jag på.... med allting. Funderade mycket över rätt och fel/gott och ont. Mina gränser blev suddiga och jag tappade omdömet. De kunde gått riktigt, riktigt snett....
 
 
"den nya sofia gillar att leva farligt.." 
 
 
 
Åkte till Malmö för att träffa en av mina bästa vänner.  Att komma bort vore bra tänkte jag. Bort från platser som påminner mig om jobbiga saker. Göra saker, tänka på annat. Och till viss del, ja. Men de var svårt att vara närvarande. Jag var fortfarande fast inne i mig själv, i min värld. Till en början var jag väldigt öppen om mina känslor, jag ville få ut dem. Ju längre tiden gick desto mer svåråtkomliga blev dem. Jag stängde dörren till min värld och ingen skulle få komma in där mer.
 
 
 
 
Krille som jag hade känt sedan låååååååångt tillbaka började jag umgås med allt oftare. Vi blev plötsligt nära vänner. Det blev strosande genom stan med käk och skivletande, spelkvällar och GOT-maraton. Sov där ofta. Kändes skönt att ha ett extra hem att kunna bege sig till när man ville.
 
Stället han bor på behöver jag åka runt stan för att ta mig till  med buss. Egentligen är det raka vägen över med bil/cykel/gång så de blev min nya grej att gå därifån och de är en rätt bra bit att gå. Började träna upp min kropp som var ovan vid den typen av fysisk aktivitet. Vilket var bra.
 
 
Att skapa och vara kreativ har alltid varit ett sätt för mig att hantera livet och allt som de innehåller.
Hade en period då jag ville lägga ner allt som hade med kreativitet och skapande att göra. Men nu började jag få tillbaks motivationen mer och mer. De blev mycket fotograferingar, som ovan.
 
 
 
Detta event som jag älskar så innerligt var detta året ingen självklarhet. Att jag skulle gå var rätt förutbestämt men jag kände en enorm ångest inför de. Nörderier /Sci-Fi Mässan har alltid varit starkt förknippat med en viss person och därför var jag orolig att de enbart var en sådan stor del av mig på grund av det.
Med tanke på att jag ifrågasatte hela min existens/vem jag var under den tiden så var det en väldigt tung tanke.
 
Jag kom till mässan och kände en enorm lyckokick. Trots min oro och tvivel så fick jag ett sånt tydligt bevis på att detta är en del som tillhör mig och alltid kommer göra de.
Jag cosplayade Daenerys och tog kort med ingen mindre än Sylvester Mccoy aka. Radagast från Hobbit.
Blev fotad med massa människor och folk var så glada. Fick massa beröm för min Daenerys. När jag åkte hem svävade jag på moln. En liten bit av mig hade mitt i all kaos hittat hem igen.
 
 
 
Efter att ha spontansökt på teatrar i Göteborg hittade jag att Angeredsteatern hade öppna lektioner.
Snubblade in där av en lyckosam slump. Trots att de krävdes ångestdämpande och en hel del mod att våga sig ut från isoleringen och ta sig dit, till ett ny miljö och träffa nytt folk så var de så värt de.
Vi körde olika teaterstilar olika gånger men de var mycket improvisation, samarbetsövningar och lekar. Ett tryggt sätt att träffa ny människor på och något som gav mig en rutin. Något som jag saknade.
Jag fick en sån nytändning. Jag som alltid älskat teater blev kär på nytt. När jag kom hem efter lektionerna kunde jag i princip inte sova för att jag kände mig så lycklig. De var som att jag hade glömt hur lycka kändes och blev påmind om det. Teater är den största bidragande faktorn till min livsutveckling detta året. 
 
 
Drog på musikvideoinspelning i Varberg. Träffade både gamla / nya ansikten och var tacksam att börja göra saker framför kameran igen. Vi spelade in på en nattklubb på dagen och de såg så roligt ut när regissören delade ut bananer till alla och vi stod där mitt på dansgolvet i en nattklubb med varsin banan. Efteråt drog jag ut till havet och hängde på stranden och de var blåsigt som fan men väldigt uppfriskande. 
 
 
Resultatet av inspelningen.
Den årliga nördparaden Sci-Fi bokhandeln arrangerar gick av stapeln, kryllade av karaktärer från film, spel, serier etc. Mot slutet av paraden sprang jag på en tjej från min Instagram. Vi kände egentligen inte varandra men vi snackade en lång stund och när jag+följe skulle gå vidare frågade jag om hon ville hänga med oss och käka..... och nu är vi nära vänner. Lustigt vart livet tar en ibland.
 
När jag flyttade tillbaks till Göteborg hade jag tappat kontakten med många vänner.
Mina tankegångar var - hur fan hittar man nya vänner när man är vuxen? Jag är forever alone.
De jag har lärt mig under året är att de inte är så svårt. Om man är öppen för de. Jag har träffat fler människor än någonsin detta året och fått MÅNGA nya vänner som jag värdesätter högt.
 
Arrangerade en Sagopicknick med folk från Sagogruppen på facebook. Vi blev inte så många som det var tänkt från början men det blev av åtminstone. Vi hängde i Trädgårdsföreningen, fikade, blåste bubblor och umgicks. Kan tänka mig att göra detta till en årlig tradition. Nästa år: Större, Bättre.
 
 
Hur väntat det än var så gjorde det fortfarande fruktansvärt ont när min bästa vän / familjemedlem fick lämna jordelivet. Under alla år av sjukdom och depresssion, var hon där. En STOR bidragande faktor till att jag klarade mig igenom all skit. När jag inte orkade prata eller förklara så kunde jag alltid krama henne. Hon förstod alltid. Det är plågsamt att inse att saker måste komma till ett slut. Men hon hade varit sjuk en längre period och hon hade levt ett långt och fint liv innan dess så de var dags att lämna..
Något som hade varit på min bucketlist i evigheter var att skjuta med vapen. Dags att bocka av! 
Mamma känner en kille på skytteklubben så vi fick komma dit och skjuta. Han hade med sig ett gäng med pistoler och gevär. Not to sound like a creep but, jag älskar vapen. Vill lätt dra dit och skjuta mer.
Kanske dags att bli medlem och kirra en vapenlicens? 
 
 
 
Jag och Sara gick i Regnbågsparaden tillsammans med nördsektionen. Hade med min nyinköpta bubbelmaskin och längs vägen hörde jag många barn (och äldre barn) som glatt ropade "Pikachu!".
Efter paraden köpte vi massa godis och satte oss nere vid operan i hamnen. Det har varit blivit vår plats, har hängt mycket där nere i sommar. 
 
 
 
Och sen åkte vi tilll.......... LONDON!!!!!! 
 
Vi turistade som galningar. Åkte London Eye, spanade in Sherlock Holmes museeet, käkade Fish n Chips och vandrade omrking. Dessutom såg vi ett av mina absoluta favoritband Bad Religion som spelade tillsammans med Offspring inuti en gigantiskt gammal teater.
 
Och sen dess har jag funderat på att flytta till London. Har mycket bra på gång hemma i Göteborg just nu dock så de får vänta ett tag. Göteborg, London, Visby. Där har vi ordningen. 
 
Alice i Underlandet Midsommar.
 
 
Började gå från att vara på noll och ha absolut INGENTING till att börja försöka göra ALLT och ta på mig alldeles för mycket. Jag var konstant stressad och min kropp gick på högvarv hela tiden. Jag trodde jag skulle gå in i väggen. Fyllde med mitt liv med så mycket som jag bara kunde för då fanns de inte tid att tänka på känslor.
 
Min inre röst sa "Fortsätt Sofia, stanna inte upp. Stannar du upp och känner efter är du förlorad" 
 
 
Jag och Sara hade en photoshoot i Botaniska Trädgården. Vi är båda Disney-nördar så de var självklart att vi måste fota något disney-inspirerat tillsammans. Vi började även planera starten av vår Youtube-kanal. Den finns, typ. Men den går lite segt. Materialet till den är inspelat men det måste bara klippas ihop och läggas upp.
Vi har även en instagram: SnipsandPladdo.
 
Jag och Sara hängde i stan. Vi var helt besatta av Pokemon Go som nyligen hade släppts.
 
 
Deltog i en Teater/Film-workshop på frilagret. Vi gjorde massa övningar och networkade. De lade även grunden för teatergruppen jag är med i nu. Tre stycken från workshopen hänger jag med i Teater Chill numera.
 
 
Gick på Science Fiction-bokhandels Harry Potter event. De hade nattöppet för att den nya boken/manuset skulle släppas. Vi cosplayade. Jag var Moaning Myrtle, Sara var Trelawney och så träffade vi en Harry Potter och hens syster som vi hängde med. 
 
 
 
Den där veckan kom. Den där veckan som är fylld av sann glädje och kärlek. Den veckan som ger mitt liv mening och som jag ständigt längtar till. Den veckan där jag känner mig komplett - Medeltidsveckan.
Jag kom hem igen. Visby. Tårarna rullade ner för mina kinder när jag satte första foten på land. Jag var så jävla lycklig. 
 
De var som ett tecken på att jag klarat mig igenom allt. Jag hade tagit mig hela vägen hem igen.
Hela vägen hem till lyckan som jag känner på den där ön. Jag kunde äntligen andas ut.
 
 
Fyllde 25 år precis när jag kommit hem igen. Saknade gotland något innerligt. Men jag var ändå glad.
Och ännu mer glad blev jag när jag vaknade upp till detta blombud. Jag blev så jävla rörd. De var så fint. Och oväntat. Blir fortfarande helt varm när jag tänker på känslan jag fick. Personen som skicka är en fantastisk tjej jag lärt känna över nätet men vi har aldrig träffats. Så ni kan förstå min förvåning!  
 
Firade min födelsedag med grillning och medeltid. Ville inte släppa taget riktigt ännu. Ville leva kvar i den där känslan så länge de bara gick.  Vi grillade ute på ängarna, nedanför berget och det var SÅ varmt den dagen. Jag hade oroat mig för dåligt väder, men lite kyla hade faktiskt suttit fint.
 
 
Min bästis från Skåne kom upp till Göteborg och bodde hos mig. Han bjöd mig på födelsedagsmiddag och vi gick på Skrik & Panik-fest på Sticky där bland annat The end of grace spelade. Fick en tröja av Jimmy (gitarristen i bandet) och sen tog han den här bilden på oss i våra matchande The end of grace-tröjor.
 
 
Var med i musikvideo för bandet "Oak N Smoke". Videon föreställde ett irländskt bröllop och vi spelade in på ett hotell i Göteborg. Jag var både festdeltagare och fick dra mig på den här fina masken. 
 
 
 
 
Började på Kvinnofolkhögskolan i Göteborg - Teater och feminism. Det var spännande och läskigt på samma gång. Mycket nya människor, mycket ny kunskap. Det hade STOR påverkan på mig.
Utecklades mycket som människa och lärde mig mycket om mig själv och om samhällsfrågor. 
Men... de började också dra fram mycket ångest hos mig på nytt. Började få ångestattacker igen. 
 
Började även i en ny teatergrupp. Där har jag också lärt mig mycket om mig själv och utvecklats massvis som person och inom teater. Har hängt i Angered tre gånger i veckan sen dess så de är som ett andra hem nu.  
 
 
 
Träffade en ny vän som jobbar på lajv-event och när de behövde folk, ryckte jag in. Zombie-event i skogen med vapen, orcher, zombies och skådespeleri.... Låter för bra för att vara sant? 
Vi möts i skogen. Det är sent på kvällen, mörkt och jag hade aldrig varit där förut. Har bara fått en kort genomgång innan så jag har inte koll på något i princip...
 
Vid ett tillfälle skiljs vi åt för att mötas upp längre fram. Jag ska gå bakom gruppen. Hon går före för att dyka upp när de kommer fram. Gruppen börjar gå vidare. Tre killar som redan från start gett mig dåliga vibbar avviker. Istället för att gå vidare med resten av gruppen börjar de istället söka upp mig inne i skogen ....  "Haha, killar. Vad ska vi göra med henne? Ska vi våldta henne? 
Trots att de är sagt som ett skämt så känner jag hur fruktansvärt allvarlig han är. Där står vi, ensamma i en mörk skog liksom. 
 
 
 
 
Fick äntligen, äntligen, äntligen hem mina älsklingar.
 
Efter mycket krångel så var de äntligen hos mig. De bodde kvar i Trollhättan och var enda anledningen till att jag inte kunde stänga de gamla kapitlet helt och hållet. Nu var jag hundra procent fri.
 
 
Jag hade funderat på att klippa mig kort i flera år och efter många om och men så sattes saxen i mitt hår.
Nytt liv, nytt hår liksom!
 
I skolan hade vi fullt upp med att bygga på våra masker och plugga feminism, se filmer, gå på föreläsningar. Teatern hade vi ännu inte kommit igång med. Den skulle vi börja med när maskerna var klara.
 
 
 
Efter mycket förberedelser och ändringar hit och dit så var det äntligen dags för spelning.
Jag hade en helt annan line up när jag startade men jag är ändå nöjd med slutresultatet. Rotten mind + upploppet stod på scen och levererade sköna tongångar. 

Det var dessutom en bra ingång på fängelset där jag planerar fler, framtida projekt och även jobbar på andras arrangemang. Trivs jättebra med alla som jobbar där, så grymma människor. Något som är viktigt för mig då jag lätt kan känna mig obekväm och mina sociala ångest tar över.
 
 
Journalisten, musikern och legenden Kai Martin hade 60 årsfest. Det blev massa god mat och musik på scen. Alla som var där var antingen kulturfolk, mediamänniskor eller idrottare så de var mycket intressant folk att mingla bland.
 
 
 
 
November. Mörker. De gjorde mig både gladare och tröttare i en konstig kombination. 
Fördelen var att jag började sålla bort och prioritera. Jag sluta hålla fast vid sådant som inte var bra för mig. Människor som var ohälsosamma och destruktiva. Tankar som var negativa. Jag började prioritera mig själv och mitt välmående, på riktigt. 
 
Jag och Sara besökte Halloween på Liseberg tillsammans. Det var pumpor överallt och hur mysigt som helst. Tog mig även dit tillsammans med delar av teatergänget. 
 
 
 
Flykten till framtiden hade premiär, film jag var statist i när jag bodde i Trollhättan. Det var en 14 timmar lång arbetsdag + klädprovning. Och yes box, jag fick åtminstone se lite av mig själv på bio.
 
2017 vill jag ha stora, maffiga roller att bita i. Ain't got time for anything else.
 
 
 
Jag åkte till Visby på Medeltida Jul.
 
Njöt av eldshower, musik, havet och medeltidsklädda människors närvaro. Behövde komma bort från Göteborg och ladda batterierna, få lite nya intryck. Detta kom lämpligt. Är som lyckligast när jag är i Visby.
 
 
Hade avslutning med teaterfamiljen, party party! Lekte lekar och tryckte i oss chips. 
Damn va jag gillar dessa människor asså. Vi upplever alla känslotillstånd tillsammans och ser varandras utveckling. Längtar tills vi börjar igen.
 
 Premiären av Rouge One.
Gick tillsammans med min älsklings-grabbar och kände mig badass. Need I say more? 
 
Volontär under julaftonsfirande i biskopsgården.
Trots att mitt huvud värkte så kändes det varmt i mitt hjärta. Träffade mycket trasiga men vänliga själar och de trigga mig att fortsätta. Att umgås i en miljö där människor frivilligt skänker sin tid åt de sämre lottade i världen är vackert. De finns ingen finare gåva att ge än sin tid och jag vill ge så mycket mer.
 
Trodde inte jag skulle hinna med det i år, men det blev ett spontant, sista-minuten besök på Jul på Liseberg.

Har ni läst hela vägen hit - FYFAN VA NI ÄGER. Om inte? Ni äger också. Inte lite mycket, men ändå.
 
Dags att lägga 2016 bakom oss. Nu är det som varit, äntligen över. 
Mitt 2016 har varit en resa. Från helt förstörd själ utan framtidstro till en person som funnit mycket glädje och en ljusare syn på framtiden.
 
Är sjukt stolt över att jag har tagit mig igenom de här året och den människa jag är påväg att bli. Jag har mycket att jobba med fortfarande, alla sår är inte läkta.  Men jag är en bra bit på vägen. 
2017 - jag är redo för dig.
 

GOTT NYTT ÅR

 
 

Kära vänner och kära fiender för all del...
 
Hoppas ni får en fin nyårsafton oavsett om de är på värsta lyxiga nyårsfesten eller nersjunken i en soffa med mjukisbrallor omlindad av ett hav av chipssmulor. Nyårslöften? Har ni sådana? Håller folk NÅGONSIN sina löften?  Jag vill bara se till att ta hand om mig själv och de runt om mig. Ta vara på tid. Dålig som bra. 
Och satsa på karriären. 100 fucking procent.
 
Årsresumén skulle kommit upp igår men så blev det inte tyvärr. Den kommer imorgon istället.
Vi ses på andra sidan.
 
 
Gooooooooottt nyttt ååååååååååår! 
 
 

Nerds do it better!

 
 
 
Igår såg vi  "Fantastiska Vidunder och vart man hittar dem" och vi gjorde de som de äkta nördar vi är.
Jag har allt svårare för att bara gå på bio, haha. Det blir allt mer uppklätt och tillspexat. Men saker blir just så roligt som man gör de och de är roligt att göra en grej av biobesöket! Filmen då?  Den var inte riktigt som jag väntade mig men jag gillade den... Och damn, 2017 kommer bli ett bra filmår tror jag.
 
Innan filmen bytte jag och Snips julklappar, vi hade båda Potter-paket. Passande?  Jag fick en jättefin målarbok med bilder från den nya filmen!
 

Gåvor och en magisk kväll

 
 
 
Julklappar....
 
Vi har egentligen slutat att ge varandra julklappar i familjen så jag förväntade mig inte att få någonting alls faktiskt. Trots det fick jag fick en megafin fjäderpenna av mamma, ni kanske minns att jag önskade mig de? Ser fram mot att skriva fina brev med den till min brevis. Fick även en ny nyårsklänning av mig själv, shit, jag är generös. Har haft svart / samma klänning på mig de senaste 10 åren så nu spexar jag till det med blått. Samt ett rött läppstift. Var ett bra tag sedan jag hade ett nu och de är ett måste.
 
Jag fick även ett paket av min brevvän med denna superfina pepparkakan. Blev glatt överraskad!  <3
Och ikväll blir det bio tillsammans med en kompis och då är det paket-växling på g. Vi ska äntligen se "Fantastiska vidunder och vart man hittar dem" förstår inte hur jag har kunnat väntat såpass länge? I'm the nerd of nerds liksom. Kommer bli en magisk kväll.
 
 
Dags för bio.
 

Hej från den andra sidan!

 
 
 
Antar att många av er har plöjt igenom ett eller möjligtvis flera julbord, familjehäng och presentstök. Grattis, ni tog er till andra sidan julhelgen (hello, from the other side....) Nu väntar mellandagar och nyårsfirande! 
 
Julafton firade jag som sagt i Biskopsgårdens Kyrka där jag ställde upp som Volontär. Bortsett från att jag hade världens migrän hela dagen så var det så himla fint. När man jobbar idéellt har man alltid en sådan naiv föreställning av att man ger och bidrar så mycket. Sanningen är att man får betydligt mer än man ger.
Först fick jag stå och hälsa alla välkomna. Bara de var spännande i sig. Genom dörren kom verkligen ALLA typer av människor. Det var fattiga, hemlösa, tiggare, alkoholister / nyktra alkolister, äldre, nyanlända och familjer med sina barn. Och Tomten hälsade på. Prästen frågade tomten vilka som skulle få paket "är de dom som varit snälla?" och tomten svarade "alla människor är snälla" sen fick alla ett paket, barn som vuxna.
Vi käkade också ett riktigt maffigt och fint julbord, dansade kring julgranen, lyssnade / sjöng julsånger tillsammans och själv pysslade jag en massa då mitt ansvarsområde var barnrummet. 
Kvällen och juldagen spenderade jag tillsammans med min stora och galna familj. Vi käkade ännu mer julmat.
 
Och idag (annandagen) hade vi bestämt oss för att komma ut i naturen och grilla. Trots att de är en storm på intågande och att vi fick utstå både, regn, snö, hagel och kraftiga vindar så genomförde vi ändå vår grillning.
 

Dan före dopparedan

 
 
 
Dan före dopparedagen...
 
 
Jag som i grund och botten ÄLSKAR jul kunde inte bry mig mindre just nu. Är det en vuxengrej? Eller de faktum att den här veckan har varit allt annat än bra och jag mest är trött, sliten och vill krypa ner under täcket och stanna där? Vet bara att jag ska instämma mig för volontärjobb imorgon och jag försöker uppbringa mitt bästa humör för att kunna sprida glädje till de som behöver *it's not about me*
Och nu är det sista klapparna inhandlade och inslagna så nu kan tomten chilla också.
 
Nästa vecka ska jag försöka ta hand om mig själv, göra roliga saker, vila och gå ut i naturen.
Behöver det så jävla mycket. Hoppas ni får den absolut bäst tänkbara julen! God Jul på er! 
 
 
Fotade lite bilder i studion (aka mitt rum) häromdagen också. Roligt att dra fram de gamla blixtarna nu när de råder brist på naturligt ljus. Men vi går mot ljusare tider nu! 
 
 

Medeltida Jul #2

 
Blev sjukt mycket bilder under Medeltida Jul så här kommer del 2.
Jag längtar, längtar, längtar tillbaks. Det var en fantastisk vecka och precis vad jag behövde. Lämnade mitt hjärta där och återfår det igen Vecka 32.
 
Trodde vi skulle blåsa bort när vi bestämde oss för att promenera längs Strandpromenaden men det var stilla. Dock sköljdes vi över av snöblandat regn men jag kunde inte bry mig mindre. 
De är något poetiskt över en grå strand full av stenar.
Hittade en sprakande eld utanför Kapitelhusgården //  Planschen som jag fick med mig hem.
Vi blev bjudna på afternoon tea på ett vackert hotell inrett med enbart gamla fina möbler. De var uppduktat med tea, kaffe, glögg, croissanter, ostar, kakor... allt.  Varför har jag inte gått på afternoon tea innan?
Modevisning.
Visby. Min plats i världen.
Marknad.
 Längs gränderna lyste vintermörkret upp med ljus.
Snöööööööööööööööö.

Slutspurten

 
 
 
Slutet på detta året kommer verkligen bli en slutspurt. Har mycket bollar i luften just nu så de kommer inte bli mycket till julefrid. Och jag håller på att bli sjuk. Känner hur förkylningen jobbar. Resten av min familj har varit förkyld i flera veckor nu så jag är inte direkt förvånad... men ändå. Opassande timing, som vanligt.

Som det känns just nu vill jag bara att det här året ska vara över.  Detta året har en av de mest extrema bergodalbanor jag någonsin åkt och det ska bli skönt att lägga det bakom sig och börja nytt. Tror nästa år kommer bli det fetaste året ever faktiskt. Har redan mycket att se fram mot och har höga förhoppningar. Mer om de längre fram! <3 
 

10 bra egenskaper med mig

 
 LindbergEllen hade gjort en lista över bra / mindre bra egenskaper och jag blev så inspirerad.
 
Människor (inklusive mig själv) är väldigt bra på att peka ut sina dåliga egenskaper men sämre på att peka ut sina bra. I en tumult värld där ens självkänsla allt för ofta åker på stryk så kan de vara bra att påminna sig själv om allt bra man gör samt fundera över vad man kan jobba på för att bli bättre. 
'
 
Här kommer 10 bra (och mindre bra) egenskaper med mig.
Jag utmanar er att göra samma sak.
 
 
 
 10 BRA EGENSKAPER MED MIG 
 
Idealist.
Något som alltid gjort mig stolt över mig själv är att jag är idealist och väldigt principfast.
Har jag bestämt mig för något är det de som gäller. Jag faller inte för grupptryck.
Exempelvis är jag Straight edge:are, motståndare till droger och alokohol. Har varit den sen jag var UNG och har under åren tagit del av många övertalningsförsök och press från omvärlden att bli en del av deras gift-kultur. Jag viker mig aldrig.
 
Kämpe.
Att jag kämpar för att vara en fördomsfri, tolerant och förstående människa som gör sitt bästa för att bidra till en bättre värld. Och att jag vet att jag alltid kan bli bättre.
 
Kreativ och positiv. 
Att jag är bra på att vända negativitet till kreativitet. Jag accepterar inte att motgångar bryter ner mig. Jag omvandlar de till energi som jag använder för att skapa, fotografera etc.
 
 
 
 
Bra på att läsa av människor.
Som många saker på listan är detta en förmåga som blivit förstörd genom ångest/depression men jag tycker jag är bra på att läsa av människor och sätta mig in i deras känslor/situationer. Har extremt många egna erfarenheter från allt möjligt och intresseområden som sträcker sig rätt långt. 
Jag brukar i många fall kunna läsa av en person snabbt och baserat på mitt första intryck/känsla förstå hur de är som person eller vad de eventuellt kan ha varit med om eller gjort tidigare. Sjätte sinne? 
 
Att jag är bra på att lära mig nya saker. 
Jag är sämst på att lära mig saker om jag känner ett tvång (typ skola) men när jag är motiverad och själv har valt det så lär jag mig saker sjuuuuuuuukt snabbt. 
 
Att jag kan vara sjukt impulsiv (om jag känner mig bekväm) 
Kan vara både bra och dåligt men jag väljer att se de som något bra. Jag har förlorat mycket av min naturliga impulsivitet under åren men ju mer bekväm jag känner mig i själv desto mer återfår jag den. Är i grund och botten en sjukt impulsiv person som säger / gör de jag tänker och jag gillar de.
 
 
Att jag inte ser hinder. Jag ser lösningar och möjligheter.
Vill du bli en stor skådespelare? Bli de.  Vill du bli USAs nästa president? Bli de. (Tips: Hjälper att bete sig illa och förolämpa folk)  Allt är möjligt. Sätt fokus på målet och gör de.
 
Trogen vän 
Jag är svår att komma nära inpå livet men när du väl gjort de så har du en vän livet ut.
Då får du fan kämpa för att bli av med mig, haha.
 
Humor
Har tappat min humor mycket i samband med depressioner och ångest men jag gillar att skämta och vara en clown. Och de börjar komma tillbaks igen, lite. Jag roar åtminstone mig själv! 
 
Självdistans
Jag tar inte mig själv på så stort allvar. Har inga problem att vara barnslig och fjantig eller skämta på min egen bekostnad.
 
 
 
10 MINDRE BRA EGENSKAPER(sånt som jag behöver jobba på)
 
 
Jag är överdrivet empatisk / känner för mycket.  
Om jag tar runda genom Göteborgs centrum så kryllar det av hemlösa, tiggare, alkoholister och olyckliga människor överallt. Att bara vistas där en kort stund kan få mig fysiskt utmattad och deprimerad att jag blir helt förstörd inombords. De har i sin tur resulterat i att jag stänger av känslor för att orka och de kan få mig att verka känslokall. När de egentligen är tvärtom.
 
Jag lider av social ångest. 
Och de är något jag ständigt jobbar på genom att utsätta mig för sociala situationer. Jag möter väldigt mycket nya människor och ser till att sätta mig i den typen av situationer. Och många gånger suger de. Men de blir bättre. För jag gillar att umgås med människor och kan vara sjukt social när jag vill.
 
Introvert.
Jag trivs väldigt bra med att vara ensam och i mitt eget sällskap. Har alltid miljoner projekt på gång så jag blir aldrig uttråkad. De kan bli problematiskt med människor som inte förstår ens behov av egentid eller missförstår ens personlighet. Jag blir väldigt utmattad av socialt umgänge och måste ladda innan nästa sociala-häng.
 
 
 
Destruktiva relationer.
Jag har en vana att dras till relationer som inte är hälsosamma eller bra för mig. Relationer som enbart är fördelaktig för den andra parten. 
 
Beslutsångest.
Jag har sjuuuukt svårt för att välja mellan saker och bestämma mig. Väljer man något så väljer man oftast bort något och jag vill ha ALLT, haha. Hade man räknat all tid som hade gått åt genom att vela mellan saker... stor del av livet asså.
 
Prestationsångest / Självkritik.
Jag är som de flesta människor min absolut värsta och hårdaste kritiker. Framförallt när de kommer till saker jag älskar och tycker om vilket är hemskt. De finns sånt jag älskar men underviker pågrund av ångest.
Har så orimligt höga krav på mig själv.
 
 
 
Svårt för komplimanger.
Jag har extremt svårt för att ta emot komplimanger och jag vet inte vad de beror på.... många gånger studsar komplimanger av mig. De når inte hela vägen in eller så gör de mig obekväm. 
Jag är inte heller den som slänger iväg komplimanger åt höger/vänster. Berömmer inte någon för sakens skull. Ger jag någon beröm, då kommer de 100 procent från hjärtat.
 
Höga krav på omvärlden.
De faktum att jag lever paralellt i min sagovärld gör att jag har höga krav på omvärlden. Jag vill att allt ska vara magiskt.Tänk er Sagan om ringen, Shire-idylliskt. Söta stugor, barn som leker och skrattar.
Istället möts en utav en mental istid som består av materialism, stress, girighet och förtryck.
 
Bekräftelsebehov.
Något alla har mer eller mindre och jag gillar de absolut inte. Vill inte vara i behov av yttre validering.
Ju starkare jag blir i mig själv desto mindre bekräftelsebehov har jag. Och i vissa sammanhang/situationer är jag mer i behov av bekräftelse än andra.
 
Stresshantering
Har svårt för att hantera när de händer mycket på samma gång. Då vill min kropp bara stänga av.
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg