Förflyttar oss bak i tiden..

Hade letat efter katt länge. Jag som alltid varit omringad med katter under min uppväxt kände mig helt tom. Som en mamma utan ett barn. Kollade blocket-annons efter annons men utan någon framgång. Började tappa hoppet. Men plötsligt kom den dagen. De var min tur. 

Hoppade in en bil och åkte till Uddevalla för att möta upp en kvinna på parkeringen. Vi bodde en bit från varandra och hon skulle handla den dagen så de blev mycket närmare att mötas där.

Hon plockade ut buren ur bilen där vår blivande vän fanns. Den lilla kattungen Arkham var skrämd efter bilfärden och hade krupit ihop och gömt sig längst där inne. Hon var så liten och svart att hon försvann.. MEN, då såg jag två lysade ögon som tittade upp på mig. Vi såg varandra djupt i ögonen och där och då kände jag en varm våg av kärlek passera genom mig. Det är helt sant. Att skaffa ett husdjur som ska leva ca 15 år eller mer är ett commitment. Vilket tyvärr inte alla förstår. Men så är det. För mig var de kärlek vid första ögonkastatet och där och då lovade jag att jag skulle älska henne livet ut. 

 

Och sen den dagen har min kärlek för henne växt sig starkare och starkare för varje dag. Hon är en väldigt skygg och tillbakadragen (jag var nära på att skriva person haha) katt vars tillit man måste förtjäna. Men när väl tilliten är förtjänad då är hon din bästa vän. Hon kommer finnas där och ta hand om dig. När du är frusen kommer hon lägga sig på dig för värme. När du är sjuk kommer hon välmenat ge dig en knuff med sitt huvud. Och ja, hon kommer hon också göra sitt bästa för att stjäla din uppmärksamhet under opassande tillfällen. Som att till exempel lägga sig på din dator när du bloggar. Eller ge dig ett snällt bit för att förklara att maten ska serveras omedelbart.